x
Blondie: Pollinator

Blondie
Pollinator

Svårstämplat och smått ålderstiget

GAFFA

Album / BMG
Utgivning D. 2017.05.05
Recenserad av
Anders Fridh

Blondie är inte rädda för att testa nya vägar. Efter att ha blivit stämplade som det arketypiska new wave-bandet, valde de istället den kommersiella discovägen med monsterhitten Heart Of Glass 1978. Ny stämpel: disco-sellout. 1980 testades den nya flugan hiphop med Rapture – samma år kom mysreggaen The Tide Is High. Comebacklåten Maria från 1998 kunde lika gärna gjorts av Cher. 

New York-bandet har ett brett spektrum, och har därigenom influerat en bred flora av artister. Ett antal av dessa gästar Pollinator, gruppens elfte studioalbumGamle Smiths-gitarristen Johnny Marr kliver in genom en dörr, superhajpade Dev Hynes från Blood Orange öppnar en annan. Marrs My Monster låter som ett oinspirerat Melody Club, medan Hynes gör en vacker pastisch på Heart Of Glass; Long Time fångar groovet i Debbie Harrys hypnotiska röst. Doom Or Destiny rymmer också en avväpnande punkighet. Vi stannar där. Resten av Pollinator är ett blekt hopkok av smått ålderstigna ingredienser. Det känns lite själlöst och svårgreppbart. Svårstämplat. Allt var lättare på 1970-talet.

KÖP ALBUMET PÅ VINYL HÄR


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA