x
Teddybears STHLM: You Are Teddybears

Teddybears STHLM
You Are Teddybears

KLASSIKERN: En bortglömd samling ilskna urladdningar

GAFFA

Album / PNKSLM
Utgivning D. 2017.12.15
Recenserad av
Jesper Robild

Alla har hört Punkrocker. Och Cobrastyle. Men kommer någon ihåg At The Dentist’s? Kritiker.se länkar till en ynka recension av Teddybears STHLM:s debutalbum från 1993. En Andersson delar ut två poäng av tio möjliga för tidskriften Pop Revisiteds räkning och tycker att kvartetten borde sett sig omkring i hemkommunen efter källor till ilska istället för att ha blicken fäst på CNN. Andersson är inte den enda som missförstått You Are Teddybears. Betydligt fler har nog missat den helt.

Pat, Glenn, Klas och Jockos debutalbum blev aldrig någon succé att jämföra med genombrottet sju år senare. Grammisar, försäljningssiffror och hyllningar som omgärdat Rock ’N’ Roll Highschool (2000) har bidragit till att framför allt You Are Teddybears till stor del fallit i glömska. Du hittar inte ens den på Ginza eller CDON, och på Discogs behöver du bara pröjsa någon ynka tia.

Varken skivbolaget MVG eller någon annan har bemödat sig med att förse Spotify med de 17 urladdningarna. Bortsett från Goldfinger är det knepigt att ens gräva fram låtarna på Youtube då de snittar 600 spelningar var. Cobrastyle har 9,3 miljoner. 25,6 miljoner på Spotify. Men nu har skivbolaget PNKSLM tagit det utmärkta beslutet att släppa You Are Teddybears på vinyl för första gången.

Kära Andersson har visserligen rätt i att kvartetten uppenbart influerades av flera samtida amerikanska band, inte minst musikaliskt. Samtidigt är det ingen tvekan om att de sätter sin egen prägel på cocktailen som späs ut med betydligt mer hardcore än vad förebilderna bjöd på. Slapbasen känns igen från Red Hot Chili Peppers samtidigt aktuella album Blood Sugar Sex Magik. Sångansvarige Patrik Arve har definitivt lyssnat på Rage Against The Machine, vilka hade fått sitt stora genombrott ett år tidigare. Dessutom finns en hel del knas som hyllar Faith No More eller till och med Mr. Bungle skickligare än något annat som kommit från Sverige. Den bedriften är varken en barnlek eller fy skam.

Skivans kanske vassaste kort är oförutsägbarhet. 1993 hade jag nyss lärt mig äta fast föda och kan därför tyvärr inte bjuda på berättelser om ett möte från tiden som var. Men ett konvolut prytt av ett inverterat pentagram i svenska flaggans kulörer till en skiva med titeln ”ni är teddybjörnar” måste ha orsakat många förbryllade miner. För att inte tala om vad musiken sedan visar sig bjuda på – en samling 37 sekunder till tre minuter långa urladdningar i olika, gärna ilskna skepnader. Kortaste spåret Move It Vomit bär spår av bandets rötter i Nasumsk grindcore. Taken By Surprise, snabb som en dykande pilgrimsfalk, är så präglad av galenskaper à la Mike Patton att han lika gärna kunde varit inblandad i kompositionen.

Teddybears STHLM må ha slagit igenom först när de bytte musikalisk inriktning till något mer lättsmält, men visade redan 1993 att de hade potentialen att cementera sig som ett av landets mest intressanta band i modern tid. T-shirtkampanjen mot Sverigedemokraterna borde väl till och med ha gjort Andersson nöjd till slut.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA