x
Yung Lean: Stranger

Yung Lean
Stranger

Har släppt sitt bästa album hittills

GAFFA

Album / Year0001
Utgivning D. 2017.11.10
Recenserad av
Jonathan Eklund

Det är lätt att avfärda Yung Lean. Att hävda att man inte förstår honom. Lätt att se honom se ett internetfenomen, en memerappare eller något annat lätt nedsättande. Men då får man också räkna med att framstå som lite dum i huvudet.

Yung Lean är ingen dagslända, ingen one hit wonder eller artist som enbart livnär sig på att väcka uppmärksamhet. Hade hans artistiska gärning stannat vid Ginseng Strip 2002, så kanske – nu är vi många år, många släpp därifrån.

Som av en händelse har han också släppt sitt bästa album hittills.

Stranger är Jonatan Leandoer Håstad inte särskilt konstig – om nu det är något negativt. Hans cloud rap har för det första blivit något av en norm, för det andra mindre framträdande. Utsvävningarna som görs i såväl rapteknik som produktion – som framför allt Gud står för med credit på elva av 14 spår – finns där för att komplettera, snarare än att störa. Det ger ett solitt album. Ett album som saknar dalar, men som har många rejäla toppar.

Tidigt slängs singlarna Red Bottom Sky – sävligt eftertänksam – och Skimask – dunkelt hittig – ut och skapar en grund att stå på. Sen bygger det bara vidare. Såväl Gud som Yung Sherman och White Armor håller ned produktionerna. Det är inte färgsprakande, inte spexigt eller extrovert. Det är ramstarkt.

Allra bäst blir det under avslutningen. När Guds avskalade produktion och Leans spruckna röst skapar magi i smärtsamma Agony för att sedan följa upp med en marschliknande avslutning i Yellowman.

Det handlar inte längre om ”att förstå” Yung Lean – det handlar om att inte vara dum i huvudet.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA