x
Erasure: World Beyond

Erasure
World Beyond

Syntlegendarerna fyller inte den seriösa kostymen

GAFFA

Album / Mute
Utgivning D. 2018.03.02
Recenserad av
Janne Hallman

När band har hållit på så länge som Erasure har (33 år för er kalenderbitare) så får en del för sig att de ska klä om sina låtar i nyklassisk stil, med en mer eller mindre fullskalig orkester. Det är sällan lyckat, fråga bara Kiss, Metallica eller för den delen Björk. När deras låtar fått stråk- och trä/bleckblåsskrud har John Blund ständigt legat på lur, redo att snabbt locka lyssnaren till drömmarnas rike istället för att tvingas genomlida misslyckade försök att göra musiken mer konstnärlig.

Samma sak med den brittiska syntduon. På World Beyond har de jobbat ihop med Bryssel-ensemblen Echo Collective, och spelat in hela sitt förra album World Be Gone med enbart akustiska instrument. Det fungerar inte alls. Låtarna flyter ihop i klinkandet och plinkandet från försiktigt tassande stråkar, blås och piano, och man saknar svårt Vince Clarkes trummaskiner och pampiga syntkaskader.

Det enda som imponerar är Andy Bells riktigt starka pipa, som nu framträder ännu mer praktfullt. Den skulle dock fungera bättre i musikaler eller varför inte ett storbandsjazzigt sammanhang – om Erasure nu tvunget måste gå utanför boxen.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA