x
Nathaniel Rateliff and the Night Sweats: Tearing At The Seams

Nathaniel Rateliff and the Night Sweats
Tearing At The Seams

Tidlös retro med svängig innerlighet

GAFFA

Album / Stax
Utgivning D. 2018.03.09
Recenserad av
Tommy Juto

När Nathaniel Rateliff samlade The Night Sweats 2013 var det även sista chansen han tänkte ge musiken efter åratal av hårt slit för ringa framgång. Ambitionen var att låta som en korsning mellan Sam & Dave och The Band, sedan blev de sajnade av Stax, fick en skrällhit med S.O.B. och byggde sig ett rykte som pålitlig liveakt, inte minst bekräftat av ett utsålt Kägelbanan i slutet av 2016.

Den gången i Stockholm berättade han att önskescenariot vid varje skivinspelning är när bandet tar med sig känslan från scenen in i trängre utrymmen, som uppe på någons vind eller en liten studio, och låter sångerna växa fram tillsammans på ett sätt som helst ska få lyssnaren att blunda och se och än hellre känna dem spela inom armlängds avstånd, typ. Tydligen tog de fasta på det ännu mer än de gjorde på debuten, för när de nu är tillbaka med sin andra riktiga fullängdare låter de närvaron teleporteras raka vägen från studion till ditt öra.

Det fina med The Night Sweats är att de som kompband låter ännu bättre och kompetenta än tidigare; de är än mer Booker T. & The MG's när de måste vara svängiga, än mer The JB's när de måste låta tyngre, än mer JJ Grey & Mofro när de känner sig swampiga, än mer The Dap-Kings när de ska låta retro utan att falla ur samtiden.

Spännvidden accentueras av att de enkelt förflyttar sig från hysterin i Intro till innerliga tårdrypare som Sam Cooke-klingande Babe I Know och den innerliga Still Out There Running. Mer behöver inte sägas. Ni förstår ju själva.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA