x
Niklas von Arnold: Niklas von Arnold

Niklas von Arnold
Niklas von Arnold

Lämnar neosoulen – och faller platt

GAFFA

Album / Måndags-Exemplar
Utgivning D. 2018.02.21
Recenserad av
Simon Lundberg

Visst är det fint. Visst känns det äkta. Och visst blir inte mycket fel när Niklas von Arnold omfamnar den akustiska gitarren och omfamnar sitt Göteborgsarv med fjärde albumet som också råkar vara självbetitlat – och för första gången utgivet på egna etiketten Måndags-Exemplar. 

Niklas lämnar neosoulen som ekade på de två första plattorna och som till viss del fortfarande levde kvar på ack så förtjänt hyllade svenskdebuten Svenska 1. Nu omfamnas toner som känns, ja, Taubeianska med dragspel och stråkinstrument i kombination med ett tydligt sjötema.

För er skarpa lyssnare återkommer det något göteborgska temat med sjömän och stränder i gungande folkpekoralet All Min Skam och riktigt mysiga Åskdiger Knoppningstid. I Angereds-hyllningen Bort Från Mitt Sanna. Det låter ofta behagligt – men det är långt ifrån lika spännande som det en gång låtit från den här stora rösten och talangfulla producenten.

Lite som en trubadur som sjunger visor man glömt efter tredje midsommar.

Den låt som känns som mest personlig är ändå, ironiskt nog, den som lånar den största inspiration från soulen och R&B-rytmerna – Moln. Fantastiska stämmor i falsett skapar luftig magi och blir till en kombination av något Linnros hade kunnat gjort. Om han hade varit från Göteborg – och om man nu ska jämföra med andra.

Det är stundtals fint, tryggt men det faller väldigt platt. Stiltje om vi nu följer temat.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA