x
Hanna Järver: So Long

Hanna Järver
So Long

Kommer få hundratusentals indiekids att tappa andan

GAFFA

Album / Cosmos
Utgivning D. 2018.04.13
Recenserad av
Simon Lundberg

Att det här är Hanna Järvers debutalbum känns overkligt. Sedan hennes EP Närke släpptes 2016 så har hon känts som en självklar del av den svenska popscenen. Nu var det äntligen dags – och jag kan lova att den korrekt betitlade So Long verkligen var värd väntan.

Det känns som att Järver vuxit de senaste åren. Kanske har alla prisnomineringar och hyllningar faktiskt gjort sig gott. För debuten känns större, bekvämare och mer genomtänkt än allt tidigare material.

För att förstå Hanna Järver krävs att vi bryter ner det i två viktiga delar. Den första är produktionen. En luftig synt (en Prophet 12 va?) gör mycket av det snygga jobbet i att göra materialet till modern pop. Loopar, samplingar och de gråtande melodiska bilderna fångas perfekt i de två instrumentala låtarna och förtsätter genom hela skivan.

Naturligtvis går det att slänga ut tröttsamma Veronica Maggio-liknelser som visserligen är tydliga i den korta låten Zion eller härligt festivaliga Manna Manna. För ljudbildens skull går det att likna vid en mer popinriktad James Blake. Men sanningen är den att Järver också är en produktion av svensk 80-talspop! Försök att inte höra Orup, Mauro Scocco eller Eva Dahlgren i exempelvis So Long eller Efter 25

Den andra delen är så klart texterna. Vissa textrader får mig att fnissa, andra att fundera. Överlag är det smart lyrik på ett 2018-mässigt sätt. Favoriten är en ode till 08-restaurangen La Neta och det räcker med simpla medel för att få mig på fall – vem vill inte snacka lite skit och så?

När Nu Är Du Göteborg får avsluta är rysningarna i kroppen ett faktum. När Järver inte orkar, lämnar hjärtat i sinken och tar piller för att palla sig själv så kommer hundratusentals indiesvenskar tappa andan.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA