Graveyard: Peace

Graveyard
Peace

Friska takter från pånyttfödda rockers

GAFFA

Download / Reaktor
Utgivning D. 2018.05.25
Recenserad av
Kristofer Hadodo

Sett till namnet skulle Graveyard kunna vara ett grabbgäng som hakade på dödsmetalltåget tidigt 90-tal, spelade in i Sunlight-studion och turnérade ihop med Entombed. En sökning på Encyclopaedia Metallum - The Metal Archives visar att sju andra akter existerar med detta namn och sysslar med endera black, death eller heavy metal.

Vad som serveras på Peace – Göteborgsgruppens femte studioalbum – är dock ett väldukat smörgåsbord av mustaschprydd retrorock med ett trallvänligt melodispråk som tangerar såväl Black Sabbaths som Mando Diaos. Det är inte svårt att förstå att den käcka gruppen redan nått Sverigetopplistans samtliga pallplatser.

Att band lägger ner händer titt som tätt. Att band återförenas redan efter fyra månader är desto mer sällsynt. Göteborgsbandets aktuella status bekräftas av titeln på skivans första spår, It Ain't Over Yet. I denna pang-på-rödbetan-rökare ges dessutom nyförvärvet Oskar Bergenheim fria tyglar att puckla på trummorna.

Det monotont muskliga manglet i Please Don't är delikat och snabbfotade A Sign Of Peace inspirerar, men styrkan i Peace ligger inte enbart i dess tyngd eller framåtdriv. Avskalade ökenbluesen See The Day är en synnerligen njutbar pärla och den eftertänksamma Del Manic skapar en elektrisk spänning som nästan går att ta på. Graveyard sparar dock det bästa till sist: hypnotiska riff'o'ramat Low (I Wouldn't Mind) utgör en perfekt final. Det är en låt som verkligen inte får en att vilja stänga av och välja något annat utan snarare att vilja bli kvar och börja om. Hoppas nuvarande sättning delar denna uppfattning.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA