x
Transcendental och episk eskapism

Mogwai, Roskilde Festival

Transcendental och episk eskapism

Recenserad av Andreas Trella | GAFFA

Mogwais expanderande ljudlandskap är balsam för den brustna själen. Med sin trankilt påverkande och ambienta postrock bygger det skotska bandet en hel värld med sina fantastiska tongångar, som från start till slut fyller Roskilde-luften med den där perfektionistiska musikaliteten som är så tidlöst berörande att det nästan känns löjligt.

Konserten börjar dock några minuter sent på grund av ett tekniskt strul, vilket skapar en något osande oro innan de inledande tonerna får berusa sina åskådare. Den dynamiska kontrasten som bygger upp spelningen till himmelska höjder är mycket imponerande och helt omöjlig att inte bli påverkad av. De långa gitarrbaserade och instrumentala kompositionerna gifter sig helt perfekt live med de melodiska basgångarna och de tungt distade effekterna.

De tydligt noiseiga influenserna som bandet binder samman med sin blekt lysande och shoegaziga art rock låter helt magnifikt på Arenascenen denna sista eftermiddag på Roskilde. Någonstans känns det hela så simpelt men samtidigt så avancerat att man blir helt stum. Mogwais givande eskapism känns förfriskande och som en perfekt påminnelse om Roskildes bästa stunder, och varför man ständigt bör återvända. Framför allt när band som Mogwai får förgylla festivalen.

LÄS FLER RECENSIONER FRÅN ROSKILDE


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA