x
Riffparty från down under

Wolfmother, Badhusparken, Storsjöyran

Riffparty från down under

Recenserad av Janne Hallman | GAFFA

Det har varit en skakig färd för Sydney-bandet i stora delar av karriären. Ett tag fanns dom knappt, då frontmannen Andrew Stockdale hade sparkat resten av bandet och envisades med att byta medlemmar stup i kvarten. Efter en lysande självbetitlad debut 2005 blev det mer tjafs än rock de följande åren, och mycket tydde på att Stockdale skulle inleda en solokarriär.

Men så, nedräknad, men inte utslagen, steg vargmamman upp på alla fyra och fortsatte att yla sin Zeppelin-indränkta och stenhårda bluesrock. Senaste skivan Victorious är piggast hittills sedan debuten, och mer nyanserad, bland annat med ett par ballader, men av det får vi inget höra på Storsjöyran.

Nej, här är det öppet spjäll direkt, och en härligt publikfriande inledning med Victorious, New Moon Rising och Woman. Det blir omedelbart knutna nävar i luften och stökig dans längst fram bland hardcore-fansen.

En del i publiken verkar först inte ha koll på vilka bandet är, men fortare än skogsbrand sprids gillande blickar och diggande huvuden, och folk strömmar till från resten av festivalområdet.

Och visst är det svårt att inte gilla ett band som lirar enkel och kompromisslös riffrock, med en sångare vars stämband påminner om Robert Plant och med en frisyr som liknar en mer vildvuxen Jimi Hendrix. Dock blir det lite statiskt eftersom formeln inte funkar varje gång; en handfull låtar från de mindre lyckade albumen Cosmic Egg och New Crown är rätt sega.

Men en rätt rolig timme blir det på det stora hela, och avslutningen med Joker And The Thief är en perfekt slutkläm på ett adrenalinmaxat framförande.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA