x
Se och lär, Arctic Monkeys!

Franz Ferdinand, Popaganda, Stockholm

Se och lär, Arctic Monkeys!

Recenserad av Josefi Jönsson | GAFFA

Som brittiskt storband är det lätt att göra feltramp. Ett av dessa visade Arctic Monkeys väldigt tydligt upp under sin spelning på Way Out West för ett par veckor sedan. Det när ett band ändrat sitt sound så drastiskt att de fått för sig att publiken förväntar sig att det ska ske en likadan förändring live. Borta är plötsligt det band publiken kommit för att se, vilket lite också var en farhåga inför Franz Ferdinands första besök på svensk mark på över nio år. 

Senaste skivan Always Ascending fick en svalare mottagning. Kanske för det främmande soundet skottarna tagit åt sig eller kanske för att skivan bara var den tråkigaste de släppt hittills. Men när Alex Kapranos och company nu äntrar scen visar de direkt var skåpet ska stå genom att riva av Do You Want To. Med ett är publiken igång och redo för vilken show skottarna än har att dra ur rockärmen.

LÄS OCKSÅ: 17 dagsfärska album du bör kolla in

Och de har bestämt sig för att det aldrig ska bli tråkigt. De kör i 180 från start och väjer inte undan för någonting. Även om ett skifte i tempo oftast är nyckeln till en lyckad konsert står Franz Ferdinand aldrig på bromsen. Istället implementerar de ett gäng saktare partier på ett skickligt sätt. Genom att bränna av Walk Away och Ulysses som börjar försiktigt för att sedan braka ut i ett inferno av glädje, dans och skriksång. Och inte ens när det kommer till de nyare låtarna sker det några möten med farthinder. 

Kemin bandmedlemmarna emellan är svår att ta miste på. Uppe på scen står en grupp där samtliga personer genuint tycker att det är kul att spela tillsammans. Regnet som faller ner över Eriksdalsbadet bryr de sig föga om, det är "en fin dag" för dem. När Kapranos för hundrade gången på bara ett par låtar utbrister ett "Thank you, Stockholm. Thank you, Popaganda" är det inte ens tjatigt. Sällan har en tacksamhet över att få stå på en scen känts så äkta. 

MEST LÄST: P3 delar Jimmie Åkesson-roast – och kommentarsfältet svämmar över

När Kapranos inför avslutande låten ber publiken "Go down low" har han kvällen lindad runt sitt finger. Aldrig har jag sett ett helt publikhav följa en order från scen lika bokstavligt. Plötsligt sitter alla ner på huk på den blöta marken, för att sedan explodera fullständigt när refrängen till This Fire smäller till. Se och lär, Arctic Monkeys. Det är så här man utvecklar sitt sound, men ändå förblir precis lika relevanta som alltid.

BÄST JUST NU: Feelgood-indie med doft av 90-tal


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA