x
Ingen är så äkta som Linnea Henriksson

Linnea Henriksson, Popaganda, Stockholm

Ingen är så äkta som Linnea Henriksson

Recenserad av Josefi Jönsson | GAFFA

När blixten slagit ned på Bråvalla 2014 var Linnea Henriksson första artisten att ställa sig på scen. Framför henne bredde sig en massiv vattenpöl ut som gjorde att knappt någon vågade sig längst fram. Men hur väl Henriksson tog om hand om den lilla skara som ändå tagit sig dit, mitt i pölen i storlek av en mindre sjö, är ändå en sådan grej som etsat sig fast hos mig.

Med luften fylld av såpbubblor stiger hon nu ut likt en superhjälte i himmelsblå jumpsuit. Det har gått fyra år sedan den där eftermiddagen i Norrköping. Det är en annan stad, en annan festival, en annan tid, men leendet som redan nu går från mungipa till mungipa på henne är detsamma. Likaså är hennes varma approach och vardagliga sätt att känna in publiken.

LÄS OCKSÅ: 17 dagsfärska album du bör kolla in

Det är turnéavslutning och det märks. För Linnea Henriksson sparar inte på krutet. Redan som andra låt bränner hon av Du Söker Bråk, Jag Kräver Dans och låter sin egen energiska dans smitta av sig ut i publiken. Det är sommarens största fest och hela Skanstull är bjuden.

Den genuina glädjen över att stå på scen förmedlas inte bara genom Henrikssons sprudlande energi. Utan också genom hennes berörande samtal med publiken låtarna emellan. "Nu börjar vardagen igen", konstaterar hon inför White och berättar kanske lite för detaljerat om sitt växande hat mot att tvätta. Om hur hon blivit så dålig på det att hon nu börjat stjäla pojkvännens kalsonger, för att kunna skjuta på problemet ännu lite till. Och känslorna pendlar mellan bubblande skratt av igenkänning – till tårar som bränner under ögonlocken när det konstateras att den där vardagen är så lätt att ta för givet. Tills den inte finns där något mer.

MEST LÄST: P3 delar Jimmie Åkesson-roast – och kommentarsfältet svämmar över

Få människor skulle lyckas beröra med ett mellansnack om stulna underkläder, men är det någon som inte otippat lyckas med det är det Linnea Henriksson. Och när hon bjuder upp Tove Styrke på scen för duetten Andas svallar känslorna åter. När låtens avslutande konversation de två emellan ebbar ut är det nog inte bara jag som känner det rakt in i hjärtat.

Och det spelar egentligen inte längre någon roll hur mycket såpbubblor eller konfetti som skjuts ut i luften därefter. För det mest magiska med denna stund är hur oerhört äkta Linnea Henriksson är. Hur hon talar till en publik på ett plan som ingen annan kan.

MER FRÅN POPAGANDA: "Svenska indiehjältar håller i ett väckelsemöte"


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA