x
Markus Krunegård: I Huvet På En Idiot, I En Bar, På En Ö, I Ett Hav, På En Ö, I En Bar, I Huvet På En Idiot

Markus Krunegård
I Huvet På En Idiot, I En Bar, På En Ö, I Ett Hav, På En Ö, I En Bar, I Huvet På En Idiot

Prinsen av Pekings alla känsler på en och samma gång

GAFFA

Album / Jubel
Utgivning D. -0001.11.30
Recenserad av
Janne Hallman

Med årets kanske löjligaste skivtitel och med ett omslag som är en stark kandidat till risigast 2018 gör prinsen av Peking comeback efter fyra års tystnad på grund av utmattningssyndrom. Men tack och lov är musiken allt annat än fånig och dålig.

Krunegård är i sin allra bästa form, och känns mer taggad än han gjort sedan debuten med Markusevangeliet för tio år sedan. Melodierna är pigga och fäster bra, produktionen klassisk men fräsch. Men framför allt är det texterna som är grejen. Denna gång är de genuint genomarbetade, med kluriga och klockrena rader på löpande band.

Några av dem är geniala på hans speciella, naiva sätt: ”Jag är inte rastlös, jag har bråttom” (Tur Att Vi Lever Samtidigt) eller ”Det lyser problem om din energi, och stora problem bjuder jag gärna in” (O A O A E Vi Förlorade). Han är också ogenerat politisk, som i Ben Kött & Känsler:

”Donald trampar runt och är rak. Med att han gillar slavar, han gillar hat.
Han är rik, han är rak, det är någon som honom vi vill ha.
Tangentbordet, det fria ordet, Hatet, hotet, tystnaden.
Tangentborden tystar fria orden.”

Och såklart skildrar han hopplöst hjärtskärande kärleksproblem med utsökt känsla, som i Så Också I Finspång:

”Uppsatt hår och djupröda läppar. På morgonen satt du med händerna knäppta.
Jag frågade vad är det, du sa vad det var.
Sen grät vi ett tag, sen fick du dina nycklar."

Visst är det beklagligt att Krunegård gick in i väggen. Men det metodiska låtsnickrandet fick därigenom ta den tid som behövdes och resultatet imponerar. En strålande återkomst av landets kanske vassaste popsmed.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA