x
Troye Sivan: Bloom

Troye Sivan
Bloom

Albumet som borde existerat för länge sen

GAFFA

Album / Universal
Utgivning D. 2018.08.31
Recenserad av
Simon Lundberg

Det här med utveckling är intressant. Och visst har den här 23-årige australiensaren verkligen utvecklats. Från pratglad youtuber till en "helt okej" sångare till det som är nu. En nästan fulländad musiker och låtskrivare med talang ut i fingerspetsarna. Det är någonting med den här vid första ögonblick generiska popmusiken som verkligen sticker ut från mängden.

Kanske är det för att den är nära besläktad med Lordes unika val av låtar och melodier. Kanske för att den talar ett helt annat språk som inte syns på många håll i modern popmusik. Troye lyckas på sitt andra album dela queer musik på ett liknande sätt som exempelvis Perfume Genius – bara en aning mer mainstream och lättillgängligt. Det är ljusår från den något svala och opersonliga debuten som kom för tre år sen.

Han går från att sjunga om att vara ung och nyfiken till hur det är att vara HBTQ i Seventeen, till att sjunga om komplicerad kärlek i Gordi-duetten Postcard till vad vi bara kan uppfatta som den vackraste och mest poetiska beskrivningen av analsex i modern historia i Bloom. Allt med en kontinuerlig röd tråd av skön basgång och hans behagliga röst. 

Samarbetet med Ariana Grande i Dance To This kan dessutom vara årets bästa poplåt i all sin enkelhet. Trumprogrammeringen och gitarrslingorna går hand i hand med den sensuella sången och texten. Genialiskt.

Det som ändå sticker ut mest på ett personligt plan är att Troye aldrig hymlar om att han är gay. Han sjunger till "honom" och använder manliga pronomen kontinuerligt. Som i vackra Animal som fastnar och håller hårt om mitt sköra hjärta – eller i kaxiga Lucky Strike som lätt kommer bli en av årets mest spelade låtar. Vad jag önskar att det här albumet fanns när jag var tonåring och växte upp.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA