x
Kultbandet gjorde en underhållande comeback

Union Carbide Productions, Gröna Lund, Stockholm

Kultbandet gjorde en underhållande comeback

Recenserad av Janne Hallman | GAFFA

När kultiga punkband återuppstår efter 20-30 år brukar det sällan bli bra. Dels har musiken sprungit ifrån dem, men framför allt har de själva åldrats och pallar inte med att spela lika fort eller röja lika hårt som förr. Både band och publik riskerar därför att bli besvikna.

När Union Carbide Productions, med folkkära Ebbot Lundberg i fronten, gör comeback så blir det ändå ett ganska värdigt återseende. Dels för att deras Stooges/MC5-indränkta Detroit-rock är rätt tidlös, och inte lider för mycket av tidens tand. Men också för att Ebbot inte försöker hoppa runt, klättra i högtalarna eller kasta av sig kläderna, vilket var brukligt när bandet lirade i slutet av 80-talet. (Hur det gick på den tiden kan man för övrigt se på den stora bildskärmen som visar gamla konsertklipp och musikvideor.)

LÄS OCKSÅ: Ghost delar nyhet och nytt kapitel – se video

Istället skrider Ebbot runt i sin kaftanliknande utstyrsel, håller lite vimsiga mellansnack och ler farbroderligt mysigt, vilket inte skiljer sig nämnvärt från The Soundtrack Of Our Lives-tiden, eller nu som soloartist. Det enda som är lite annorlunda är hans hippieblåa solglasögon, som åker på och av med jämna mellanrum.

Resten av bandet, minus gitarristerna Björn Olsson och Ian Person som valt att inte hänga med på nostalgitåget, beter sig också som äldre musiker bör göra. De fokuserar på musiken istället för attityden, och gör det bra. Inte var bandet så här tajt förr, den saken är klar. Å andra sidan var det fullt ställ på den tiden, och då var det intensitet före kompetens som gällde. 

LÄS OCKSÅ: Krunegårds kritik - ”Det fanns aldrig någon konflikt”

Visserligen låter nästan allt material som (lite sämre) varianter av Search And Destroy och Kick Out The Jams, men det framförs ändå med självsäkerhet och tyngd. Ebbot som först verkar lite loj, får mer och mer energi ju längre spelningen pågår. Och under extranumren dyker en annan gammal göteborgsrockare upp som gäst: Henryk Lipp, som var ena halvan av Blue For Two.

Det blir därför en rolig kväll tack vare att bandet med ålderns rätt har växlat ner och inte låtsas vara ”rockiga”.  Tydligen gillar de också att spela igen, för det blir en fortsättning i höst. Då på rockklubbar i Malmö, Göteborg och Stockholm – klart roligare alternativ än ett nöjesfält. Vi ses längst fram!

LÄS OCKSÅ: Union Carbide Productions drar på Sverigeturné


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA