x
Det tyska vemodet och de djupa skogarna

Gas, Inkonst, Malmö

Det tyska vemodet och de djupa skogarna

Recenserad av Fredrik Söderlund | GAFFA

Wolfgang Voigt är veteran, en technoguru som fortfarande vid 57 års ålder låter oerhört vital och progressiv. Han är en av de mest profilerade och produktiva electronica-akterna i modern tid. I slutet av 90-talet var han med och grundade det numera klassiska skivbolaget Kompakt i Köln. De hade kanske sin bästa period i mitten av 00-talet med samlingar som Pop Ambient och Kompakt Total, men kan fortfarande uppvisa ett så pass patenterat sound att de ständigt känns aktuella. Voigts alias Gas är både hans mest kända och i mina öron bästa projekt. Hans konsert i Malmö kändes redan på förhand som en av årets största. En ”jag var där”-spelning.

LÄS OCKSÅ: 23 färska album du bör kolla in

Det är för sittande publik i Inkonsts teatersalong med Voigt själv i förgrunden och projiceringar på en gigantisk duk i bakgrunden. Musiken passar alltid bäst sent på kvällen i ett svagt belyst rum. Tematiken är tydlig och Voigt disponerar varje uns av känslan han vill framkalla, både omhuldande och isande vacker och gripande. Musiken varierar i ton och volym, stegras och sänks. Den är både inbjudande och vill hålla dig på halster. I slutändan är den alltid betagande, beslöjande och smått magiskt i sin monotoni som aldrig släpper taget om kropp, själ och huvud.

Voigt skapade ett eget skogsuniversum redan från början. Och det är inte den bildsköna naturen bland träd och bär. Det är den djupa, olycksbådande och igengrodda naturen bland taggiga kvistar och nakna tallar som vi får se projiceras.

LÄS OCKSÅ: Krunegårds kritik - ”Det fanns aldrig någon konflikt”

Voigt blandar också färger och temperament. Varje omslag sedan debuten 1996 har sin egen kulör, sin egen tagning på hur musiken subtilt förändras genom åren. 2000 kom mästerverket Pop och sedan blev det tyst i 17 år innan Narkopop dök upp förra året från ingenstans. Den bar frukt och för några månader sedan släpptes även Rausch. De flesta av kvällens spår är tagna från just Narkopop, ett majestätiskt alster där ambienta ljudlandskap möter analoga lager av pulserande beats och orkestrala melodier.

Gas musik har alltid haft något dovt, suggestivt och släpigt över sig. Den hypnotiska effekten gör också att du ibland är nära att vaggas in i ett sömnstadie. Tendensen finns absolut, men när det gäller Gas musik så är det snarare en förtjänst än någon negativt. Du försätts i ett tillstånd på gränsen mellan dröm och vakenhet. Effekten är häpnadsväckande effektiv och jag lämnar konserten både sömndrucken och känslomässigt klarvaken.

LÄS OCKSÅ: First Aid Kit intar svenska arenor


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA