x
Bob Hund: #klassiskbobhundkonsert

Bob Hund
#klassiskbobhundkonsert

Mer intressant än fantastiskt livedokument

GAFFA

Album / Border Music
Utgivning D. 2018.11.23
Recenserad av
Janne Hallman

Sedan ett antal år har Göteborgs Symfoniorkester jobbat ihop med pop- och rockband, och artister under vinjetten Popical. Det vill säga där popmusik möter klassisk och kärlek förhoppningsvis uppstår.

Några av samarbetena har varit med Timbuktu, Laleh, Anna von Hausswolff, Weeping Willows – och Bob Hund, vars konsert nu släpps på skiva nästan exakt tre år efter den tog plats i Göteborgs Konserthus.

Redan året innan denna spelning hade hundarna testat att köra sina låtar i klassisk kostym på Operan i Malmö, ett möte som både filmades och släpptes på skiva. Det var ett raffinerat spektakel som hade en hel del toppar, men även en och annan dipp. Det är trots allt den makalösa liveenergin som är den stora upplevelsen med bandet, och att höra låtarna nedtonade, om än förgyllda med snygga, svepande stråkar, därtill sittande i en stol är inte riktigt samma sak.

Dessutom är Thomas Öberg ovanligt tystlåten. Han som annars agiterar och orerar nästan lika mycket som han sjunger, säger knappt nånting mellan låtarna, vilket känns lite fattigt.

Nåväl, det är ändå en prestation att få bandets kantiga rock att fungera ihop med en mäktig orkester, och precis som på spelningen i det skånska operahuset så är det ändå njutbart att höra när experimentet allt som oftast faller på plats.

Skillnaden mot operakonserten är annars främst en helt annan spellista, till exempel gamla favoriten Min Trampolin som i original är en veritabel rundgångskakafoni, men här mer känns som en återhållen explosion.

Mest som Bob Hund brukar låta gör Helgen V48, en låt som snart firar 20 år. Med en närmast manisk och hetsig melodi och ögonblicksbetraktelser av en helt vanlig helg; ”Vem går över ett torg en lördag kväll? Vem går hem med den rätte och vem får en smäll?”, har den sedan släppet blivit en så pass kär låt att den fått ge sitt namn till det årliga Bob Hund-firandet samma helg.

För de obotliga fansen (dit jag räknar mig själv) är det förstås givet att lägga albumet till samlingen, men egentligen är ännu ett symfonimarinerat livedokument lite onödigt, när det redan finns ett sedan tidigare.

Blir det fler konsertskivor så hoppas jag att bandet istället släpper nåt som smäller hårdare. Varför inte spelningen från Kuben i Malmö från januari i år, när de körde samma spellista som på genombrottskonserten i Hultsfred för 25 år sedan? Där visade bandet återigen varför de räknas som landets bästa (live)band, och det vore nåt att kunna återuppleva i all framtid.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA