x
En timmes lycka i en annars meningslös värld

Caesars, Debaser Strand, Stockholm

En timmes lycka i en annars meningslös värld

Recenserad av Janne Hallman | GAFFA

Arkivbild

Det låter aningen ostadigt när Caesars öppnar aftonen på det tokutsålda Strand med Over ‘Fore It Started; ljudet svajar, liksom César Vidals röst. Men å andra sidan är det inte många som bryr sig, alla är stormförtjusta i att det blivit en fortsättning med bandet, tack vare deras succéspelning på Popaganda i somras.  

Och när jag snappar upp setlistan efter konserten ser jag att bandet nog har repat en hel del. Det är kommentarer efter snart sagt varje låt - hur de ska inledas, genomföras och avslutas. Som det förlängda trumbreaket i Jerk It Out (“med TAMBURINER!!!!” - jo, fyra utropstecken är det faktiskt) och att César ska hålla mellansnack under bortglömda pärlan It’s Not The Fall That Hurts, liksom att de iskallt räknar med allsång både på Fun And Games och Sort It Out (“Vänta på allsångsläge inför vers 2!”). 

Så nog är comebacken hyfsat välplanerad, därtill extremt väl genomförd. Även om det är lite lätt nostalgivarning på deras närmare 15-20 år gamla låtar, så är varenda en ett under av melodikänsla (Jocke Åhlund, som skrivit de flesta av dem, är inget annat än ett makalöst musikgeni!). Visst lät Caesars vassare förr; deras kantiga garagerock har slipats ner en smula, men jisses så bra låtar. Klassisk, tidlös indiepop.  

Och tempot kan man inte klaga på, inledningen går i rena Ramones-stilen, där låtarna följer på varandra innan de ens tonat ut. Men efter fem låtar kan förstås inte Jocke Åhlund hålla sig, han bara måste ösa på med oneliners, som “är ni redan trötta, ungdomar?”, “publikrekordet på Debaser är slaget, det är 16 000 pers här”, “den här låten skrev jag för 37 år sedan, och texten stämmer lika bra idag som då” (om Sort It Out) och så vidare.

Vi får även en högst oväntad version av 3D-TV från bandets EP Rock De Puta Mierda, som kom 1995. Där hörs det fortfarande att Ceasars var renodlade garagerockare som bara ville ösa på, melodierna hamnade på den tiden i baksätet.  

Det vilar en skönt avslappnad stämning över bandet och det syns att de njuter av att vara tillbaka där de hör hemma. När sista och självklara extranumret Punkrocker (som bandet faktiskt är upphovsmän till) tonat ut är det bara att hoppas att Ceasars snart är tillbaka. För en dryg timmes lycka i en annars meningslös värld är något de flesta av oss behöver.  


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA