The National: I Am Easy To Find

The National
I Am Easy To Find

Lika annorlunda saker och ting

GAFFA

CD / 4AD
Utgivning D. 2019.05.17
Recenserad av
Emil Viksell

Öppna kort: Jag har brottats med den här recensionen.

Sedan 2005 är The National det band som legat mig allra varmast om hjärtat. Sedan debuten har denna kvartett spottat ur sig sju album som samtliga är rena mästerverk. Jag har flängt runt i Sverige och Europa. Sett detta band på alla möjliga platser, kända som obskyra. Sovit på tåg, på vandrarhem, på parkbänkar. Allt för att se fem medelåldersmän, som definitivt inte är gjorda för scenen, stå på scenen.

Detta band har genomgått två stora omvälvningar. Den första kom med tredje albumet Alligator (2005). Det var då de hittade det sound som gjort dem stora inom alternativrocken – distinkta trummor, knastriga och susande gitarrer (även om detta blev än mer tydligt på plattorna längre fram) och Matt Berningers säregna barytonmummel.

Den andra omvälvningen kom med förra albumet Sleep Well Beast (2017). Det var då de började krångla till det. Med gott resultat ska sägas. Ljudbilden blev mer elektronisk, trixigare och saker och ting var inte självklara på samma sätt längre. Om bandet krävde tid tidigare, så krävde de nu att man lyssnade på dem med andakt. Helst ensam, med tummen mot undersidan av hakan och pekfingret på översidan – som man betraktar modern konst om man vill se världsvan ut.

Där är de kvar på I Am Easy To Find. De har till och med grävt sig ännu djupare ned i det trixiga hålet. De sysslar med minimalistiska symfonier nu. De tar in flera gästsångerskor nu. Sharon Van Etten, Lisa Hannigan, Mina Tindle och Gail Ann Dorsey. ”We’re not in Kansas anymore”, så att säga, passande nog finns här också en låt som heter Not In Kansas. Allt är så annorlunda, men här finns också drivet och balladerna kvar.

Efter ett tiotal lyssningar vågar jag inget annat än att sätta ett högt betyg. Det här är fantastiskt. Tror jag. Jag vet inte. Jag vet ingenting. Betyget är nog för högt – ”Sue me!”, som de slänger ur sig i amerikanska filmer.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA