x
Vitalt med precis rätt medel

Robert Plant & The Sensational Space Shifters, Roskilde Festival 2019

Vitalt med precis rätt medel

Recenserad av Jesper Robild | GAFFA

24 timmar efter Bob Dylans spelning på Orangea scenen är det dags för gubbdragplåster nummer två att visa vad han går för. Visserligen är Robert Plant åtta år yngre, men i likhet med onsdagens ålderman kan vi väl vara överens om att det vassaste materialet ligger många decennier tillbaka i tiden. Även om musiken skiljer dem båda åt finns det flera paralleller att dra. Och där Dylan gick bet gör Plant allting rätt.

Uppbackningskvintetten The Sensational Space Shifters möjliggör omarrangemang i en tappning som Plant har visat fallenhet för på senare år. En tappning som passar honom perfekt och ger katalogen en härlig fräschör. Sololåtar varvas med covers och oväntat mycket Zeppelin. Det mesta i en skrud av smått psykedelisk ökenatmosfär med inslag av såväl amerikansk folk som österländska prylar och blues.

Öppningslåten When The Levee Breaks sätter ribban direkt – istället för pang på rödbetan smyger musiken sig på med smakfulla crescendon och imponerande samspelthet. Plants röststyrka är inte alls så värst långt ifrån forna tider och hela registret får plats under de första fem minuterna.

Bandet vrider och vänder på Black Dog med orgelsolon och nya riff utan att tappa allsångsfaktorn. De arrar om Joan Baez fantastiska ballad Babe I’m Gonna Leave You till en tiominutare med gitarrpassager som knappast hamnar i skuggan av Jimmy Page. Inlevelsen i alla ”baby, baby, baby, baby” går nästan att ta på.

Det är inte otänkbart att en extra klick människor sökte sig till tältspelningen bara för att undkomma regnet. Men när Ramble On manglar på i slutet av konserten är publikhavet inte ens marginellt mindre – trots uppehåll. Plant levererar och trollbinder på ett sätt som få 70-åringar kan mäta sig med.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA