x
Postpunk och electropop i evig symbios

New Order, Dalhalla, Rättvik

Postpunk och electropop i evig symbios

Recenserad av Janne Hallman | GAFFA

Manchesterbandet har gått från dyster postpunk till house och electro, och vidare till dagens mix av indiepop och 90-talstechno. Det är inte många som klarar att göra stilbyten på det sättet utan att förlora ett uns av sin identitet. Men New Order kan.

Därför är det också omöjligt att förstå eller uppskatta hur inflytelserika de är och har varit för ett par generationer band och artister. I drygt 40 år har bandet på något vis alltid funnits där. Det har inte alltid varit smärtfritt - två gånger har de splittrats, men kommit tillbaka med ny energi och nerv. Kanske är det konflikterna som på nåt underligt sätt fört dem framåt?

Hursomhelst, med senaste albumet Music Complete har gruppen på nytt visat att de är en kraft att räkna med. Därför är det inga problem för dem att inleda spelningen med Singularity och Restless, och i mitten av konserten spränga in Tutti Frutti och Plastic, två blytunga och retroelektroniska dansmonster som förvandlar Dalhalla till ett svettigt raveparty.

Men visst, i mångt och mycket är kvällens konsert i det imponerande kalkbrottet främst en nostalgifest. De allra flesta verkar ha varit med från början av bandets karriär, och mest röj och vrål blir det i samband med klassiker som True Faith, Subculture, Temptation och den lika odödliga som tidlösa Blue Monday, som fortfarande låter som om den var gjord imorgon.

Självklart uppmärksammar New Order att det var 40 år sedan de under namnet Joy Division släppte Unknown Pleasures, och spelar inte mindre än fyra JD-spår. Det är både härligt och lite vemodigt att höra de mörka juvelerna, men bandet gör dem med pondus och integritet, det är inget som slarvas bort.

Det enda som egentligen brister är som så ofta förr Bernard Sumners röst. Den ofrivillige frontmannens stämma har inte åldrats väl, och inte kan man beskylla honom för att vara en karismatisk entertainer.

Å andra sidan är det inte riktigt poängen med New Order. De ska låta musiken sköta känslorna, medan de maffiga videoanimationerna och laserstrålarna får bli ögongodiset.

När konserten avslutas med Love Will Tear Us Apart lyser det ”Joy Division Forever” från videoskärmen, men för min del kommer New Order vara lika eviga.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA