x
Bröderna lever upp till hajpen

Junior Brielle, Gustavscenen, Malmöfestivalen

Bröderna lever upp till hajpen

Recenserad av Ola Palmström | GAFFA

Den svenska poppens räddare eller ett nyliberalt marknadsprojekt? Ja, det råder delade meningar om Junior Brielle kan man minst sagt säga. Bröderna Röhdins kaxiga syntpop passar uppenbarligen inte alla öron. Men enligt undertecknad lutar det snarare åt det första påståendet. Den obrydda nonchalansen kanske är provocerande för den som inte tycker att musiken lever upp till hajpen, men för mig är det en del i det som gör Junior Brielle till ett av de mest spännande banden just nu.

Även vädret tycks stödja Junior Brielle den här dagen. Det har regnat hela dagen i Malmö, men lagom till att klockan slår 19:30 börjar solen titta fram. Lyckligtvis bidrar detta till att publiken framför Gustavscenen inte blir alltför skral den här tidiga kvällen. Bröderna är som vanligt helt klädda i helsvart, och sätter igång spelningen direkt med en av deras starkaste låtar: Love.

Det finns potential i Junior Brielles liveframträdande. Musiken kan komma att rymma större scener framöver. Men under stundom känns det som att de bara går ut och river av låtarna rakt upp och ner. Det finns däremot stunder där deras låtar verkligen växer i livesammanhang. Först och främst när de spelar den bedårande I Luften, det är första gången den här spelningen verkligen lyfter från marken. Därefter kommer den allsångsvänliga och explosiva Oh Julian, dessvärre är det inte den mest allsångsvänliga publiken. Gabriel Röhdin riktar trots allt mikrofonen ut i publiken och säger (eventuellt något ironiskt) ”jag hör dem”.

Men den bästa stunden kommer under VM 94. Gabriel tar fram munspelet och David sätter sig ner med en gitarr. Synten och trummorna tystnar. Det förlängda introt följt av en lugn vers bygger upp för en refräng med tryck i, och så blir fallet. Det är här Junior Brielle är som absolut bäst live.

”De gjorde sin musik på gitarrer, vi gör vår i datorn, de slog sönder gitarrer, vi slår sönder datorer”, sa David Röhdin i en intervju 2018. Men den här dagen tycks de isåfall ha gått in i rollen som gammalmodiga rockstjärnor fullt ut. För när Forever & Ever går mot sitt slut så greppar Gabriel tag i en gitarr och slår den i bitar. Sen lämnar de scenen och man kan lugnt konstatera att allt inte bara är hajp, det finns musik som backar upp den.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA