x
Chelsea Wolfe: Birth Of Violence

Chelsea Wolfe
Birth Of Violence

Ett uppvaknande av en feminin force

GAFFA

LP / Sargent House
Utgivning D. 2019.09.13
Recenserad av
Jenny Jacobi Abrahamsson

På albumomslaget till sjätte studioalbumet blickar Wolfes artistiska persona upp mot en askgrå himmel med armarna lyfta och händerna kramande en dolk – tänk en Joan of Arc, en målning av John William Whaterhouse eller en Rhiannon. Om Hiss Spun (2017) var Wolfes khatarsisorkestrerade uppgörelse med mardrömmarna som förföljer henne och barndomens sjukhusvita väggar är det här en försoning, ett uppvaknande av en feminin force. 

Här liksom tidigare på Sargent House ihop med kreativa partnern Ben Chisholm. Det är precis som titeln antyder en våldsam historia men inte som vi känner henne i de senaste två släppen utan en intensiv känslostorm frammanad med mjuka vokaler och strummande Taylorgitarr. Ett hemvändande till Wolfes musikaliska rötter – country och folk, Townes van Zant, Joni Mitchell, Stevie Nicks – projicerade genom en elusiv doomglow-lins. Lägg till Wolfe och Chisholms känsla för texturer och filmiska detaljer – en dörr slår, vågor bryts, vi hör ekon av viskningar och rop. Men alla som hoppas på något slags soft singer-songwriting-album blir besvikna. “Rip my heart out” viskar Wolfe på plattans mittspår Erde, ett nattsvart manifest mot världens förstörelse och påbörjar sin nedstigning till underjorden i albumets andra mörkare del via gungande Anger Turns To Honey vidare till hallucinatoriska Dirt Universe för att ta oss in i det som är samlingens mest gripande bit Little Grave där hon ger röst till offret för en masskjutning.

Wolfe skulle antagligen inte kalla det för politisk musik men i en samtid som notoriskt väjer undan för döden, det dunkla och dolda är Birth Of Violence en fristad "... hell is on earth." 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA