FKA Twigs: Magdalene

FKA Twigs
Magdalene

Den fallna utomjordingens återfödelse

GAFFA

CD / Young Turks
Utgivning D. 2008.11.08
Recenserad av
Jonatan Södergren

För FKA Twigs är musiken bara en canvas för något större, närmare bestämt hennes aura. Således är det först med ackompanjerande musikvideor, dansrörelser, scenografi, etc., som hennes uttryck verkligen når sin fulländade storskalighet; albumet i sig är nämligen tämligen lågmält och sorgset utan att för den delen vara lika suggestivt som vi är vana vid.

Men, ”It’s a fun day for sure” för att parafrasera albumets bästa spår Sad Day, att ha henne tillbaka så här ett halvt decennium och en halv evighet efter det att fullängdsdebuten såg dagens ljus, även om det är med en så pass melodramatisk comeback. Som en fallen alien sjunger hon om att begrava kärleken, inte minst är hon påverkad av att ha behövt operera bort hela sex tumörer i livmodern. Det är med andra ord både en emotionell och fysisk återfödelse vi får äran att bevittna.

Jag vet inte om det är jag som tappat greppet om vad som är gångbart i dagens kommersiella musikklimat eller om det är ett medvetet val att Cellophane och Holy Terrain, de på ett hiphop-ballad-spektrum rätt polariserande singlarna som lett fram till albumreleasen, även är dess två svagaste spår. Hursomhelst tog jag en snabb titt i spåkulan och såg att Magdalene vid sidan av en handfull andra Arca- eller Nicolas Jaar-producerade alster tillhör de ursprungliga performativa uttrycken för hur 2020-talet kommer låta. Det är en samling surrealistiska och utmanande produktioner där Tahliah Barnetts röst stundtals låter som Florence Welsh eller Adeles vingklippta, sköra syster. 

Maria Magdalena var enligt Bibeln den som fann Jesu grav tom och den första som vittnade om hans uppståndelse. Det är även i detta helgon som FKA Twigs funnit styrka till sin egen återfödelse. Kanske är det äntligen dags att bli troende?


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA