x
Peter Bjorn And John: Endless Dream

Peter Bjorn And John
Endless Dream

Borde älskas av fler än popnördarna

GAFFA

Album / Ingrid
Utgivning D. 2020.03.13
Recenserad av
Janne Hallman

Det känns som en evighet sen den där visselslingan exploderade i världens radioapparater, samtidigt är den fullständigt tidlös; så fort man hör Young Folks är det omöjligt att inte börja vissla själv. Hade Spotify funnits 2006 hade de nog gett Ed Sheeran en match om titeln decenniets mest streamade låt.  

Hur som helst har herrar MorénYttling och Eriksson av naturliga skäl inte fått till nåt liknande sedan dess, och kommer förmodligen alltid vara ett one hit wonder i mångas öron. Ganska otacksamt, då de släppt album ungefär vartannat år, de flesta av dem habila utgåvor som befäst deras position som en ruskigt begåvad poptrio. Problemet är kanske att de låter lite för anonyma, trots att alla tre delar på sånginsatser såväl som låtskrivande. 

Nåväl, lagom till bandets 20-årsjubileum kommer ett nytt album, som blir deras nionde fullängdare. Inte heller här finns en lika given hit som Young Folks, men det är återigen refrängvänlig pop av utmärkt snitt. 

Första spåret som släpptes i höstas, Björn Yttling-skapelsen Rusty Nail, låter lite som Foster The People (apropå ett band som också bara har en riktigt välkänd hit), medan Reason To Be Reasonable helt fräckt återanvänder trumintrot från Young Folks

Och det finns mer mumma för vakna öron. REM-doftande Endless Reruns är en fin bit, liksom Tom Petty-pastischen Out Of Nowhere, med sitt härliga aaahh-ande och ooohh-ande. Gillar också CSNY-stämmorna i Simple Song Of Sin, liksom slutet på Week-End med sin snygga stöld av det släpiga gitarriffet i I’m Waiting For The Man. 

Så ännu ett kompetent och välgjort album, som kommer behålla fanskaran, men inte locka särskilt många fler. Synd, för PBJ är värda klart mer än att främst älskas av popnördarna. Så många är vi trots allt inte.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA