x
Anna Järvinen: Vestigia Terrent

Anna Järvinen
Vestigia Terrent

En varning mitt i allt det vackra

GAFFA

Album / Sing A Song Fighter
Utgivning D. 2020.04.24
Recenserad av
Daniel Horn

Anna Järvinens första album sedan 2015 års Buren kommer med en varning, kan man tro. Den presenteras med det latinska uttrycket “vestigia terrent”, som betyder “spåren förskräcker” och kan anspela på att en person som tidigare inte skött sig i ett samarbete är svår att anförtro i framtiden. Hen har blivit stämplad.

Anna beskriver själv låtarna som det hon upplever i livet just nu. “Om man vill kan man se girighet, avund, frosseri, lust och resterande dödssynder däri”. Men i vanlig ordning så presenteras det onda med det goda: Anna Järvinens röst och den varmaste av produktioner. 70-talet slår sig samman med samtidens ljudbilder och skivan pendlar mellan instrumentrikt organiska delar och mer minimalistiskt svävande, syntiga passager. Ibland kan de senarenämnda bitarna fungera som mellanspel, vilket i bästa fall skapar någon form av dramaturgi, men i sämsta fall leder till rastlöshet.

Med det sagt, inledande Blundar är perfekt. Dess trumspel och grund är som en softare tackling av Beatles Tomorrow Never Knows dito. Den leder till det lugn och den trygghet som Anna Järvinens musik så gärna inbringar. Men om det stannat vid just trygghet så hade Anna varit en i mängden och precis som när hon betonar stycket “var försiktig, gräset sticks nog” så finns där en nerv som inte hittas någon annanstans. En varning mitt i allt det vackra.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA