x
Lorentz: Krig och fred

Lorentz
Krig och fred

Tiden går, men Loso består

GAFFA

Album / Sony
Utgivning D. 2020.05.15
Recenserad av
Morgan Storesund Skarin

På inledande Intro sjunger Lorentz att han är rösten för en generation. Den generation som också råkar vara min egen. För Kärlekslåtar var verkligen det främsta soundtracket från min och många andra i min ålders tonårsdagar. Vi som spenderade onsdagskvällarna på den numera nedlagda klubben Baba Sonic i Stockholm, där fler var under 18 än över 20, inklusive jag själv. Där varvades Robyn Fenty och Där Dit Vinden Kommer med gamla Håkan-låtar och hela dansgolvet bröt ut i ett gemensamt “schtåååruu”. Det har gått en hel del år sedan dess, men Lorentz är fortfarande densamma.

Krig Och Fred är det första album Lorentz producerat mestadels själv. Han berättar på 1 att det här är hans album, “här får jag göra vad jag vill”. Men vad Lorentz vill, verkar vara att göra ungefär samma sak som han alltid gjort. Att den tongivande producenten Vittorio Grasso inte haft lika mycket att säga till om här, märks knappt alls. Krig Och Fred är Lorentz som vi känner honom, på gott och ont. 

Albumet är enligt “Loso” den sista delen i en coming of age-trilogi som även inkluderar Kärlekslåtar och Lycka Till, vilket också kan förklara bristen på ny riktning. Krig Och Fred står nästan närmare Kärlekslåtar i sound och stämning än den mer hiphop-betonade Lycka Till. Här dyker Lorentz djupare ner i de atmosfäriska produktioner han är känd för.  

Att det låter likadant som 2014 är bekvämt, men också lite tråkigt. Albumet bjuder på några av rapparens minst intressanta låtar någonsin. Men det finns också ett par ordentliga höjdpunkter som barnkören på Du Vill Inte Missa Det Här eller när parhästen Madi Banja har en smurfröst på avslutande Titta Inte Ner, en kombination av genialitet och underlighet som bara Lorentz behärskar.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA