x
Taylor Swift: Evermore

Taylor Swift
Evermore

Ännu en njutbar och förvirrande överrasknings-skiva 

GAFFA

Album / Republic
Utgivning D. 2020.11.11
Recenserad av
Janne Hallman

Taylor Swifts andra överraskningssläpp på mindre än ett halvår är mer en pendang än en uppföljare till Folklore. Hon fortsätter samarbetet med indiekreddiga medelåldersrockare som The National och Bon Iver, men för att göra det lite ungdomligare får de pigga tjejerna i Haim vara med på ett hörn också. 

Bortsett från den förvirring som alltid uppstår när nån artist plötsligt ska omdefiniera och förnya sig (senaste skräckexemplet är Miley Cyrus pinsamma försök att “rocka” till sig), så är Evermore inte så tokig. 

Mest gillar jag samarbetena. I skilsmässoskildringen Coney Island gifter sig Matt Berningers baryton fint med Swifts mjuka stämma, och den pianodrivna titellåten ihop med Justin Vernon är en snygg albumfinal. Även om det låter mer som att hon gästar The National och Bon Iver istället för tvärtom. 

Likaså är No Body, No Crime en särdeles stark historia om en kvinna som dödar maken till sin väninna, övertygad om att han mördat henne – trots att kroppen inte hittats. Att den spöklika countrysången sägs vara baserad på en sann händelse gör ju inte saken sämre. När Haim-systrarna smyger in i refrängen uppstår feministinspirerad gåshud. 

Ett par låtar där Swifts röst står helt i fokus är också riktigt njutbara, som den gripande Marjorie – om sin döda mormor, eller Tolerate It – om ett ojämlikt förhållande där kvinnan inte får mannens uppskattning. 

Jag är lite kluven till “konstnärliga” sidospår av en megapengamaskin som lever på lättsmälta topplistelåtar och mastodontkonserter. Samtidigt är hennes lågmälda alt-rockballader att föredra framför de habila, men ack så flyktiga pophitsen 

Vad Folklore och Evermore betyder i det långa loppet är oklart, men i komplicerade tider som dessa ges sällan snabba, enkla svar. Den som överlever får se.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA