x
Cannibal Corpse: Violence Unimagined

Cannibal Corpse
Violence Unimagined

Mer av samma men klent sound och få toppar

GAFFA

Download / Metal Blade
Utgivning D. 2021.04.16
Recenserad av
Kristofer Hadodo

Frasen "Dåligt ljud sabbar bra musik" kan förstås omformuleras. "Bra ljud sabbar dålig musik". Men hur passar den in här? Cannibal Corpse har trots allt levererat sin högst personliga version av amerikansk dödsmetal sedan 1990 och är nu framme vid sin 15:e långkörare. Belägg nog för att de har fans. Men gör de "dålig musik"? Inte per se. Det visar sig dock att ett par påkostade (avslöjande) hörlurar inte alls lämpar sig för denna typ av mangel, jämfört med ett par dussinlurar som mycket bättre ramar in känslan i ett verk som Violence Unimagined. Death metal har aldrig avsetts vara klinisk eller audiofil, utan brutal och oborstad.

Violence Unimagined är Erik Rutan inte bara återkommande producent utan också fullvärdig medlem – något som motiverat Paul Mazurkiewicz att spetsa till sitt trumspel, vilket hörs i den ursinniga tvåminutaren Overtorture. Men soundet denna gång är inte särskilt runt, fett och flottigt och basen framträder inte alls med samma pondus som på tidigare Rutan-produktionen Torture (2012).

Skivans första smakprov, Inhumane Harvest, har ett par attacker av ilsket svärmande gitarrer som känns Rutan-signerade, men låten som helhet är inte stark nog. I andra singeln, Murderous Rampage, piskar man dock upp ett sväng som känns klassiskt och i Follow The Blood bjuds det på ett par blinkningar åt tidiga inspiratörer som Metallica och Slayer. 

Cannibal Corpse har aldrig gjort avkall på extrema element i sin kulturyttring. Omslagen, titlarna, texterna, musiken och sången tar alltid konceptet till sin spets. Det räcker förstås inte alla gånger, för chockvärdet har devalverats kraftigt på 30 år. Men när det smäller – som i nämnda Overtorture – då smäller det bra.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA