x
Sufjan Stevens: Convocations

Sufjan Stevens
Convocations

Offentligt sorgearbete som hade mått bäst i privatrum

GAFFA

Album / Asthmatic Kitty
Utgivning D. 2021.05.06
Recenserad av
Jim Knutsson

I
Detta är en sammankomst av fem instrumentala stadier av sorgearbete efter att Sufjan Stevens far tragiskt gick bort bara två dagar efter senaste skivan The Ascension. Sufjan tappade bort sångglädjen med livsglädjen och istället för den sedvanliga poppen med indieförtecken där han ibland också svävar ut i experimenterande, så uttrycker han här sina känslor genom elektroniska och meditativa ljudmattor av ambient.

II
Över hela 49 spår så reflekterar han över ångest och isolering och skapar en klagosång av osäkerhet och förlust, där varje skiva av de fem representerar en del av plågan att ta sig genom den mörka tunneln för att försöka hitta ett ljus i slutet av den. Bortgången födde all kreativitet men det är samtidigt ett offentligt sörjande som hade mått bäst i privatrum. 

III
Det är kanske en känslomässig uppenbarelse för artisten själv i fråga, men för lyssnaren blir det mest ett långt utdraget jämrande av elektroniska toner och impulser som går in i varandra utan att för den skull göra något större väsen av sig. Det är intetsägande och konstigt nog oinspirerat där det är svårt att hitta något att hänga upp låtarna på.

IV
Jag önskar verkligen att jag kunde hylla det, för i teorin är idén bra men det är i utförandet som det sviktar. Det plågar mig att känna att något så vackert på pappret är så plågsamt att ta sig igenom i öronen.

V
Istället riktar jag en trollstav och uttalar en trollformel för att få bort detta bottennapp från hans karriär. Detta är den femte och sista delen i mitt sorgearbete kring att förstå att Sufjan gick snett på vägen som kunde och borde ha lett till hans magnum opus som den storslagna musikaliska gravsten till hans far det är.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA