x
Halsey: If I Can't Have Love, I Want Power

Halsey
If I Can't Have Love, I Want Power

Vilt krängande färd genom samtiden

GAFFA

Album / Capitol
Utgivning D. 2021.08.27
Recenserad av
Jesper Robild

Vad får man om man blandar Nine Inch Nails (1), livsomvälvande upplevelser (2) och wokeness personifierad (3)? Ett album som kränger i alla riktningar. Man får If I Can't Have Love, I Want Power.

1. Trent Reznor och Atticus Ross står för produktionen, och de är riktigt sugna på att infiltrera popmusik. Prägeln de sätter är, obviously, industriell, men också experimentell. Det navigeras mellan försynt pianochill, Grimes-ig poppunk, glitchig jungle … Darling är folk ackompanjerad av Lindsey Buckingham och Honey är Pendulum upp i dagen, med Dave Grohl på trummor. Lilith och Whispers flörtar med Halseys hiphop-förflutna.

2. Det här är ett typiskt fjärde album. Halsey önskar dyka ner i allt möjligt nytt, och har tagit sig möjligheten. Vad som presenteras som ett konceptalbum om “glädjen och skräcken med graviditet”, inramat av ett starkt omslag förberett för censur innan det avslöjades på The Met, är egentligen rätt spretigt. Halsey sjunger om tomheten som uppstår när man får allt man önskat sig. Om misogyni. Om att stå i vägen för sin egen lycka.

3. Halseys persona är väl som med alla millennials diton en växelverkande symbios mellan heta ämnen och inre övertygelser. Det faktum att alla intervjuer ställdes in efter att Allure använt fel pronomen ("she/they" betyder i fallet Halsey att vi måste växla mellan båda två, inte välja) känns som en woke-karikatyr. Är kampen mot binär könsmaktsordning en kändis med makt som vill ha ännu mer makt över sin omgivning (nu tillkännagivet i en albumtitel)? Men när det omsätts i musik känns det som att alla motiv kommer inifrån. Från lärdomar och mognad.

Med så här många beståndsdelar – håller det ihop? I det stora hela, ja, och det är den bedriften albumet står på.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA