x
Andreas Mattsson: Soft Rock

Andreas Mattsson
Soft Rock

Lågmälda tröstkramar från indieveteranen

GAFFA

Album / Playground
Utgivning D. 2021.11.12
Recenserad av
Janne Hallman

Precis som på förra soloplattan på svenska, Solnedgången, handlar det mesta i Mattssons värld om återblickar, reflektioner, ånger, besvikelser, som sedan övergår i acceptans och ett slags lugn: 

“Jag är för gammal, vill inte förändras. Vill vara samma. Jag önskade ett liv, det blev ett annat. Men det är allt jag har, och det måste gå”, sjunger han i Darling River. Han ser sin gamla kärlek på tunnelbanan, läsandes Sara Stridsbergs roman, varpå tankarna om vad som varit och hur allting blev stormar in i hans medvetande. 

Det är oftast snyggt formulerat, den larmiga Popsicle-sångaren har alltid haft förmågan att beskriva känslor och skeenden, och förstås ännu bättre när han gör det på svenska.  

Stundtals känns dock Soft Rock alldeles för mjuk och vuxen, och är oerhört nära att gå över gränsen till sentimentalt och självömkande Peter LeMarc-land. Ljudbilden och produktionen är smakfull och lågmäld, och därmed ganska anonym och tillrättalagd.

Styrkan är helt klart texterna. I Allt Bara Glittrar får vi en stillsam Stockholmsserenad, som varvar vyer från vår huvudstad med en medelålders mans inre själsliv. Likaså är Kvällen Väntar, en skildring av en närstående, kanske en förälder, som vet att slutet är nära, drabbande till tårarnas gräns. I avslutande Loftgången beskrivs med utsökt fingertoppskänsla omgivningen och grannarna han betraktar nattetid när sömnen vägrar komma.  

Med tanke på Mattssons begåvning så känns hans deltagande i årets Så Mycket Bättre väldigt given, men samtidigt beräknande, då albumet släpps exakt när han dyker upp i det populära TV-programmet. Men Andreas Mattsson verkar inte vara en cynisk jävel, utan mer en person som helst av allt delar ut tröstkramar till de som behöver det. Och såna kan vi alla behöva till och från.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA