x
Dream Theater: A View From The Top Of The World

Dream Theater
A View From The Top Of The World

Äntligen på rätt bana igen?

GAFFA

Album / Inside Out
Utgivning D. 2021.10.22
Recenserad av
Jesper Robild

Jo, vi måste återvända till den här elefanten. I samband med att Mike Portnoy sade adjö 2010 publicerade Sweden Rock Magazine en lista över “medlemmar som inte är frontfigurer men vars avsked hade lämnat bandet oigenkännligt”. Iron Maiden utan Steve Harris. Slayer utan Kerry King. AC/DC utan Angus Young. Dream Theater utan Mike Portnoy. Originalmedlemmen, trummisen och spillevinken skrev låtar och texter, sjöng, skötte mellansnack och namngav bandet.

Rollen som kreativt nav togs över av gitarristen Hagrid, förlåt, John Petrucci, som inte fixat att axla den fullt ut. Ingenting är ersättaren Mike Manginis fel, tvärtom har han lyckats med konststycket att kännas som en kusligt naturlig del av Dream Theater. Men utan Portnoy är det inte samma band. Punkt.

Men, igen. A View From The Top Of The World kanske blir albumet som får skribenter att sluta inleda varje recension likadant. Efter att de grävt djupa tunnlar i sina navlar börjar de hitta tillbaka till sig själva. Soundet är äntligen här.

De hårda bitarna låter mer Six Degrees än Pantera-fjanterier. På Transcending Time vågar de äntligen spela lite peppig Peter Gabriel-metal och får till sin bästa låt på tolv år. Ge oss mer kontrast! Placerad strax efter funkar den åttasträngande betongklossen Awaken The Master som en dynamikpump. Ni kan ju! Och titelspåret om 20 minuter är verkligen inte att leka med, trots att den ställd bredvid A Change Of Seasons blir som John Myungs garderob mot alla kläder på Harrods.

Vad som var världens bästa progmetal-band irrar fortfarande bort sig en del i spretiga arrangemang. Men att slå sina fyra föregångare så här hårt på fingrarna kan vi ge ett rejält plus i kanten för. Välkomna in i matchen igen.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA