x
Tappar bort sig i liveformatet för att hitta hem i DJ-båset

Fredrik Strage, Strage On Stage

Tappar bort sig i liveformatet för att hitta hem i DJ-båset

Recenserad av Jim Knutsson | GAFFA

Som bilden antyder har inte skribenten Fredrik Strage bara egna hjältar som David Bowie, utan han är också för många en egen hjälte i rollen som musikvetare. Samma dyrkan han själv utsätter sina idoler för, har han nämligen också själv fått känna på en dos av. För i början av 90-talet hade rockjournalister samma mytologiska status som rockstjärnor. 

I 30 år har han sugit åt sig allt inom popmusiken för att nu till slut skapa en föreställning med titeln Strage On Stage. Showen hade premiär på Mosebacke i Stockholm strax innan pandemin lamslog världen i början av 2020, och han har därför hunnit remixa manuset, som han själv uttrycker det, när han nu står på Pusterviks nyligen återöppnade livescen i Göteborg. 

Exakt vad föreställningen går ut på verkar få veta både i förväg och i efterhand. Han doppar tårna i att berätta utlämnande historier om hur han i ungdomen låtsades skriva för skoltidningen för att Freddie Wadling inte skulle nonchalera honom lika hårt som Thåström. Han drar generella välkända anekdoter från musikhistorien som ryktet att Marilyn Manson opererade bort revben för att kunna suga av sig själv. Han läser poesi av Lana Del Rey iförd en outfit hon själv skulle kunna bära. Och når till slut fram till hur hans dotter fick honom att börja lyssna på färgglada Dolly Style för att inte fastna i det gamla mossiga syntmörkret. Men den välbehövliga röda tråden som inte bara stavas musik saknas och det är som att han fortfarande inte riktigt har bestämt vilket ben han ska stå på. 

Showen är inte färgsprakande utan påminner mer om en föreläsning i en skolaula där en nervös Strage finner tröst mellan två affischprydda väggar med sina favoritband. Medan han envist fortsätter att marknadsföra Sveriges mest underskattade band genom att ha på sig sin sedvanliga Kite-tröja.

Vanligtvis rör han sig ledigt och lätt över genrer i skepnaden av tidningsskribent, författare, poddare och DJ, men i liveformatet fastnar han i att känna kravet på att få med sig hela publiken genom att hålla det generellt. Därför griper inget heller riktigt tag när det ska smekas medhårs med effektsökande komiska poänger, och han hade gjort sig själv en tjänst om han helt enkelt bara var den Fredrik Strage vi alla har kommit dit för. En som kan nörda ner sig i detaljer som för vanliga dödliga ter sig så banala att det blir just undermedveten humor av det. Där intresset ligger i att han vanligtvis lyfter på stenar som ingen annan bemödar sig att lyfta på. 

När showen är över så förskingras medelålderspubliken relativt snabbt, medan kosläppet av 20-åringar dräller in svältfödda på dans efter nästan två års frånvaro. De dansar till Alphavilles Forever Young med lätta steg utan att skänka en endaste tanke på klimathotet som hänger över dem som en nutida atombomb. Och Strage hittar hem igen i DJ-båset.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA