x
Cat Power: Covers

Cat Power
Covers

En mänsklig jukebox som klär av låtarna till naken indierock

GAFFA

Album / Domino
Utgivning D. 2022.01.14
Recenserad av
Jim Knutsson

Att göra covers är inget nytt för Cat Power, eller Chan Marshall som hon egentligen heter. Detta är hennes tredje skiva av just tolkningar och hon blir till en livs levande jukebox som spelar Lana Del Rey lika gärna som Iggy Pop och Frank Ocean. Hon tar hem alla originalen till sitt landskap av känslosam och avskalad indierock. Ibland träder en helt ny skepnad fram när hon klär av låtarna till sin mest nakna form, men ibland går det också på tomgång av samma anledning.

Många artister har valt att blicka bakåt under pandemin för att sammanfatta sina liv genom andras låtar som har berört dem på ett eller annat sätt. Musik som har förändrat livet genom både små och stora händelser. Som när Chan var i 20-årsåldern och var en pank New York-bo och spenderade sin sista dollar på att spela The Replacements Here Comes A Regular på jukeboxen på baren Mona's. "All I know is I'm sick of everything that my money can buy".

Irländska The Pogues som briljant blandade folkmusik med punkattityd går från fest till efterfest i Cat Powers händer när A Pair Of Brown Eyes påminde henne om en vän som gick bort i cancer. Nicos unikt karga och positivt stolpiga röst försvinner från These Days när Chan tar över, och rädslan är att magin då ska gå förlorad eftersom Nico sätter en sådan prägel på allt hon rör vid. Istället lyfts en elegans fram som till och med möjligtvis överträffar originalet. Det är dessa höjdpunkterna man gärna lyfter fram när hon även stundtals kan trampa vatten.

Hon omarbetar sitt egna verk Hate till Unhate och det är tydligt att hon är på en bättre plats i livet än när hon sjöng att hon hatade sig själv och ville dö.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA