x
Förlösande gitarrenergi

Sunhill, Viva Sounds 2021

Förlösande gitarrenergi

Recenserad av Alex Pettersson | GAFFA

Det har nu gått några år sedan de öländska grabbarna i Sunhill tog sitt pick och pack till Göteborg för att med sin skramliga slyngelrock söka lyckan på nya breddgrader. Sedan flytten har en hög singlar levererats och nu senast även en EP vid namn Golden Days

När man lyssnar på Sunhills inspelade musik är det en känsla av ett grabbgäng som till vardags står i ett smutsigt garage och spelar indierock i strukna kavajer och scarfs; en kontrollerad slirighet som aldrig riktigt resulterar i olovlig körning eller på annat sätt går musikaliskt överstyr. Man kan också beskriva musiken genom att tänka sig hur Cloud Nothings låtit om de istället för att husera i Cleveland kom från Storbritannien och hade Liam Gallaghers öländske kusin framför mikrofonen.

Det är först när Sunhill ställer sig på en scen man verkligen förstår vad bandet handlar om. Med en bensintank som tycks räcka för oändliga turer mellan Långe Jan och Långe Erik fullkomligt exploderar denna annars relativt anspråkslösa orkester och spelningen på Oceanen är inget undantag. För den som sett bandet både en och två gånger tidigare blir det notabelt att pojkarna i bandet däremot ser ovanligt fokuserade, ja nästan lite pirriga ut till en början. Detta tycks släppa efter någon låt och då även ljudet är precis där det ska vara finns det på denna liveupplevelse inte mycket att anmärka.

Gitarrmattan ligger som ett lagom otäckt täcke över hela föreställning och avsaknaden av egentlig dynamik är lite av bandets värsta fiende och bästa vän på samma gång; Sunhill sätter enkelheten och de raka rören i första rummet och det funkar alldeles förträffligt för en show på sådär 30 minuter.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA