x
Jónsi: Go

Jónsi
Go

Jónsi: Go

GAFFA

Album / Parlophone
Utgivning D. 2010.04.07
Recenserad av
Björn Schagerström

För några år sedan såg jag Sigur Rós på Konserthuset i Göteborg. Jag hade glömt att ta med glasögon och mina kontaktlinser var slut. Så när bandet gick på blev det en ganska suddig upplevelse rent visuellt. Trots det blev det ändå den starkaste konsert jag någonsin varit på. Det otydliga behöver alltså inte vara något försämrande utan kanske till och med ibland intensifierande för upplevelsen. Jag ska ta ett annat exempel. Sigur Rós texter är skrivna på isländska och ett fiktivt språk, hopelandic. Jag har således ingen aning om vad de handlar om. Men det spelar ingen som helst roll, känslorna förmedlas effektivt av den täta stämning som finns i varje ton av bandets musik. Dessutom finns det knappast något finare sjunget ord än hjarta, hjärta på isländska. Så när jag hörde att sångaren Jónsi Birgisson på Go, sitt första soloalbum, till stor del skulle sjunga på engelska blev jag en aning skeptisk. Men det visade sig ganska snabbt att oron var obefogad. I Jónsis röst blir språken ett och samma.

Till stor del låter Go som en naturlig fortsättning på Sigur Rós senaste skiva Með suð í eyrum við spilum endalaust. Luftiga poplåtar som Boy Lilikoi eller Around us samsas med mer vemodiga ståtliga spår där avslutande Hengilas är allra finast. Men även om Jónsi har den absolut vackraste falsetten jag vet, en osviklig melodikänsla och skivan är full av snyggt nedsvärtande detaljer som distade trumslag, ekon i otakt och andra mer svåridentifierade läten träffar allt inte rakt in i hjärtat utan fladdrar först mest förbi som färgglada fjärilar. Dock är det övervägande materialet så svårt att värja sig mot att den femte stjärnan ohotad tindrar på himlen.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA