x
Dum Dum Girls: Andromeda, Arvikafestivalen

Dum Dum Girls, Andromeda, Arvikafestivalen

Dum Dum Girls: Andromeda, Arvikafestivalen

Recenserad av Johannes Ådén Bygdell | GAFFA

Ibland undrar jag varför jag lyssnar på musik utan oljud. När Dum Dum Girls, Los Angeles finest, låter oväsendet ta över Andromedascenen är det verkligen dags att återigen tänka tanken. Visst förekommer det melodier, men det är inte däri spelningen får sin näring. Det är i de jämntjocka explosionerna, i The Jesus and Mary Chain-gitarrerna. Det ringer i öronen och pulserar i kroppen. Hjärtat slår lite fortare och kroppsbehåringen står i givakt. Dum Dum Girls är Vivan Girls mörkare storasyster.

Det kan vara lätt att invända och säga att kvartetten är inget annan än en fluga baserad på rock 'n' roll-klyschor. 15 minuter sena kommer de mörkklädda kvinnorna ut på scen och börjar arrogant nog stämma sina gitarrer, utan att på något sätt söka kontakt med publiken. Trots den väl tilltagna speltiden en timma väljer bandet att spela i knappa 30 minuter, extranummer inräknat. Omåttligt coolt enligt vissa, ett oroväckande tecken på obefogad hybris enligt andra. När sångaren Dee Dee Penny (som inom parentes är slående lik Sahara Hotnights Maria Andersson) dansar sin Ian Curtis-inspirerade dans kan jag dock intyga att alla i den fåhövdade publiken inser att vi framför oss har ett band som hör framtiden till. Egentligen vill jag aldrig lämna Dee Dee, Bambi, Jules och Sandy. Jag vill vara deras bästa vän, deras psykolog, deras maskot. Vad som helst, bara jag får vara i deras närhet.

Så – bang – avfärda det som klyschig rock 'n' roll, men inse att du har fel. Dum Dum Girls gör en av årets bästa spelningar.

 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA