x
Soilwork, All That Remains, Bleed From Within, Caliban: KB, Malmö

Soilwork, All That Remains, Bleed From Within, Caliban, KB, Malmö

Soilwork, All That Remains, Bleed From Within, Caliban: KB, Malmö

Recenserad av Dag Ankersen | GAFFA

KB har under hösten tagit ordentliga krafttag för främjandet av metal och hardcore vilket såklart glädjer en gammal skalle, att de dessutom har den goda smaken att plocka in band som Neaera och Bleed from Within visar ytterligare på att det sitter en ytterst kompetent snubbe vid bokningsschemat. Kan de bara få in en ljudkille med samma höga nivå så kommer KB i fortsättningen förknippas mer med mental musikorgasm än uteblivna fylleknullsorgasmer.

Bleed from within startar kvällen och står för den största positiva överraskningen hittills i år. Det är inte mycket folk men otroligt tugnt och gungigt. Här märks dock ljudets brister för första gången med ett alldeles för lågt gitarrljud, det är ett problem som kommer följa genom hela kvällen. Bleed from within byts av av stenhårda metalbandet Neaera och jag slås av hur otroligt tight det är, det är inte en takt som slår fel under den halvtimmeslånga konserten. Tyskar kan det här med disciplin, även inom musik.

Näst upp är Caliban och rak hardcore. Det är nog bandet som jag hade störst förväntningar inför men jag tycker inte att de gör en mer än godkänd spelning. Det mest positiva är att publiken nu är i fullständig extas och kvällen första wall of death värd namnet anordas, tyvärr tog ljudkvaliteten ett steg bakåt och den ojämna nivån börjar bli frustrerande.

När All that remains stiger på är däremot ljudet helt spotless, Jeanne Sagan på bas höjer hela bandet med sin röst och sin pricksäkra bas. Tyvärr blir det lite för emo och gnälligt ibland men om bleed from within var kvällens största överraskning var All that remains helt klart en stark tvåa.

Sist ut är headlineande Soilwork. Det ger ett blandat intryck, för det går inte att få en bättre uppvärmning och förväntar sig att huvudbandet ska höja kvällen ytterligare en nivå. Problemet är att höjningen aldrig kommer. Soilwork står för den klart mjukaste spelningen under kvällen och lyckas med konststycket att till och med låta mjukare än på skiva. Det är dock roligt att de spelar lite äldre låtar och Björn Strid är alltid karismatisk bakom micken men det går tyvärr inte att bortse från att Soilwork gör kvällens sämsta spelning, vilket i och för sig inte är ett underbetyg med tanke på "förbandens" otroligt höga nivå.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA