x
Hanna Turi: Some Old Tapes

Hanna Turi
Some Old Tapes

Hanna Turi: Some Old Tapes

GAFFA

Album / National
Utgivning D. 2011.01.26
Recenserad av
Emma Rastbäck

Det är inte många på den svenska musikscenen som håller sig i samma lightsoulpopfåra som Hanna Turi tagit sig ett dopp i. Den är redan överfull av divor i 20-årsåldern från det brittiska öriket [läs: Adele och Duffy med flera] som alla marknadsförs som helt unika i sitt skrå. Det är de, föga överraskande, inte, men det i sig gör dem ju inte dåliga.

Det som är problemet med genren är snarare att den känns lite urvattnad. Det är bombastiskt och smäktande och ganska stora gester hela tiden, men de känns ihåliga. Passar bra för radion men går in genom ena örat och ut genom det andra.

Största behållningen med Hanna Turi är rösten. Den är säregen utan en massa påfrestande sångmanér. När hon i Liza låter rösten göra största jobbet blir det klockrent. Växlingarna i sången känns både lekfulla och spännande, och de försiktiga pianoslingorna blir mer en utsmyckning än en bas att stå på. Förhoppningsvis utforskar Hanna Turi den här vägen mer till nästa album.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA