x
Kaizers Orchestra: Debaser Medis, Stockholm

Kaizers Orchestra, Debaser Medis, Stockholm

Kaizers Orchestra: Debaser Medis, Stockholm

Recenserad av Hans Larson | GAFFA

Jag såg Janove Ottesen sitta hos sin landsman Fredrik Skavlan för ett par veckor sedan. Kaizers-sångaren beklagade sig över hur bandets musik har haft hjälplöst svårt att bli omtyckt av svenska musikmedier, trots att framgången har varit påtaglig i övriga Europa. Man undrar varför.

Jag hoppas att de svenska Kaizers-hatarna står på Debaser Medis när den gasmaskbeklädde Helge Risa stilla traskar in på scenen följd av sitt band. Jag hoppas att Kaizers-hatarna står på Debaser Medis när Delikatessen, en av kvällens allra bästa stycken, river igång. Jag hoppas att Kaizers-hatarna står kvar i ungefär 20 låtar av skev, exploderande skrangel- och balkanrock. Och jag hoppas att Kaizers-hatarna därefter tar sitt förnuft till fånga.

Kaizers Orchestra har länge sagt att de vill vara världens bästa liveband. Det är de inte. Men de är så bra att det faktiskt inte är ett helt obefogat uttalande. För trots att de lämnar säkra livekort som Blitzregn Baby och Die Polizei hemma i Norge och istället plockar fram godbitar från nya skivan Violeta Violeta Volume 1, kommer man inte ifrån att nästan varenda låt är snuskigt bra.

Våra grannar i väst är dessutom mästare på att handskas med sin publik. Bandet tempoväxlar sig igenom den nästan två timmar långa spelningen, och så fort Debaser inte riktigt är med på noterna stannar Janove Ottesen upp, skapar ett spänningsmoment och låter sedan bandet braka loss igen. Majoriteten av låtarna antar samma aviga profil, men norrmännen hittar hela tiden nya sätt att roa publiken. Med ett mästerligt mellansnack, en basmarschtrumma eller sina signifikativa oljefat.

Till sist måste Janove Ottesen ta av sig skjortan, för han har svettat ur sig ungefär 13,4 kg. Efter strippen plinkar Kaizers-klassikern Kontroll På Kontinentet igång och Debaser briserar i ett mäktigt gensvar från publiken. Resten av låten är mest galen.

Publiken på Debaser är inte optimal. Låtvalen är inte optimala. Tajmingen är inte heller helt optimal. Men bandet kränger ut och in på varenda ton, de arbetar unisont och de får sin publik att tycka att befängda historier om pistoler och skurkar är världens största angelägenhet. Och man inser att Kaizers Orchestra är en liveakt långt utöver det vanliga. Hoppas att hatarna också inser det.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA