
Take That
Progressed
Take That: Progressed
GAFFA
Album / Polydor
Utgivning D. 2011.06.10
Recenserad av
Özgür Kurtoğlu
Ett pojkband splittras mitt under sin storhetstid, en enda av medlemmarna lyckas med sin solokarriär genom att sälja ofantligt många skivor. Återförening 10 år senare släpps ett nytt som på kort tid blir Storbritanniens genom tiderna 35e mest säljande album. Det är historien om Take That i ett nötskal, en historia som annars är alldeles för lång för att ta upp i en recension om en ny EP, som visserligen trampar vatten och är ungefär sådär mellanmjölk som pop brukar vara idag, men som ändå leder Take That in i en intressant framtid.
Faktum är att det mesta på Progressed är betydligt bättre än det mesta i popväg nuförtiden, bättre än radio som dagligen skapar masspsykos bland den moderna tidsålderns mest lättköpta musikkonsumenter. Motståndet är alltså inte särskilt bra och Take That gör inget nyskapande med sitt andra släpp på sju månader. Det är fortfarande väldigt lättsmält pop, nu i mer elektronisk skrud och ett låtbygge farligt likt men bättre än det senaste från Muse, som med ett annat namn än Take That förmodligen skulle toppa försäljningslistor världen över och inte skrattas bort som ett gammalt pojkband.