x
jj: Peace & Love 2011, Venus

jj, Peace & Love 2011, Venus

jj: Peace & Love 2011, Venus

Recenserad av David Winsnes | GAFFA

Man kan aldrig vara på den säkra sidan och slappna av när det kommer till jj. Ett säkerställande som gäller de flesta Sincerely Yours-banden. TTA som springer runt och urinerar, Sail a Whale som dansar playback bakom skynken och jj, som står för det lite mer avslappnande men som också ger en känslan av att man aldrig kan veta. Något de befäster med sin spelning på Venus.

I rakt nedstigande led till M.I.As Way Out West-spelning står en luvbeklädd dj ensam på scen och serverar en  svävande ljudbild med tillhörande kryptiska samples. Så sveper Elin Kastlander in, Let Them ljuder genom en gitarr och krocken mellan det föregående elektroniska och det tillfälligt akustiska är en atmosfärsänkare. Två minuter senare sjunger Kastlander "Let them die" drunknandes i beats och spelningen går från tio till hundra. Efter röstfyverkeriet låter hon hälsa att hon är väldigt sjuk idag, och man mest bara gapar. Efter en uppskattad From Africa To Malaga hoppar Joakim Benon in, iklädd en Sverigeflagga och ser ut som en dödsätare. Det är startskottet på en spelning som går överstyr.

Ecstasy hinner statuera att jj alltid borde bygga på det elektroniska och inte den enkla gitarren, innan Johan tar fokus från musiken genom sin uppenbara tripp. Ett långt tag låter det fortfarande väldigt vackert – My Life, en släpig Are You Still In Vallda och Masterplan (där Joakim bidrar genom att joggar runt och blåser såpbubblor och ställer sig i Jesusposition i publiken som går bananas) är alla oklanderliga – men till slut krackelerar allt. Joakim försöker kyssa Elin och hon blir till synes sur, går strax därefter av och in skuttar en tjomme som inte heller han är helt nykter och börjar mima till autotunad skit på svenska som lika gärna skulle kunna vara årets sommarplåga. Johan i sin tur sätter sig på scenkanten och fortsätter vara hög. Det ser ut som en blandning av Kungarna av Tylösand och usel sommarviseshoegaze.

Tio minuter senare går de abrupt av och Elin kommer aldrig tillbaka. Gränsen mellan nytänkande frihet och idioti är tunn.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA