x
Junip: Popaganda, Stockholm

Junip, Popaganda, Stockholm

Junip: Popaganda, Stockholm

Recenserad av Özgür Kurtoğlu | GAFFA

Det är inte enkelt att vara känd och lyckad som soloartist, att ha skapat en karriär helt på egen hand, och sedan bestämma sig för att spela med ett band istället. Även om bandet funnits där mycket längre så kommer parallellerna alltid att dras till solomaterialet. Det är med andra ord hyfsat orättvisa förutsättningar som José González gått in i bandlivet med, tillsammans med Junip som han startade i Göteborg redan 1999.

Att José González står på scen utrustad med en akustisk gitarr gör knappast att kopplingarna till hans enormt populära soloprojekt blir färre, och det stela mellansnacket, som ändå blivit ett signum för göteborgaren när han spelar live, lurar ingen till att tro att Junip på något sätt är annorlunda. Men det är de ju, på i princip alla sätt. På debutalbumet Fields må Junip låta rätt stela, lite försiktiga och tysta, men live vecklar bandets rätt enkla och plana indierock ut sig ordentligt. Det är efter ett tag mycket mer lutat åt rock än vad det är åt indie-stämpeln, eller pop som Popaganda föredrar. Det är rock med ett lugnt och behagligt driv i sig som lyfter bandet högt över den genomsnittliga Popaganda-upplevelsen, och lämnar en gnagande nyfikenhet kring hur bra detta band faktiskt kan bli med samma fokus live som på en framtida skiva.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA