x
Bonnie Prince Billy: Wolfroy Goes to Town

Bonnie Prince Billy
Wolfroy Goes to Town

Bonnie Prince Billy: Wolfroy Goes to Town

GAFFA

Album / Domino
Utgivning D. 2011.10.03
Recenserad av
Jack Hildén

Det kan vara problematiskt att förstå sig på Bonnie 'Prince' Billy. Jag tänker ofta på honom. Ändå har jag ingen personlig koppling till honom, han har aldrig berört mig på djupet. Kanske beror det på hans mystiska karaktär, att man aldrig lär känna vare sig personen på scen eller karaktärerna i texterna, trots drösen av skivor under diverse alter egon.

Det vore lätt att påstå att han upprepar sig själv eftersom det intrycket tenderar att ligga närmre ju mer avskalat och akustiskt man spelar. Men den som tar sig tid och uppmärksamhet kan finna nyanser bakom den dova rösten och plinkande gitarren.

Wolfroy Goes to Town ligger nyanserna överallt som tunna lager av något skört och vackert, norrsken om ni så vill. Mest uppenbar är dock Angel Olsens stillsamma körsång som i den minimalistiska framställningen får enorm betydelse. Minimalistiskt är nämligen precis vad det är. Långa tystnader följs av nästintill otydbara fraser. Men nyanserna finns även textuellt och kan vara desto mer överraskande, som inledningen i New Tibet som lyder: "As boys we used to fuck eachother". Uttalat med samma lågmäldhet som resten. Det är svårt att slita sig efter något sådant, och den här gången berörs jag på djupet.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA