x
Valkyrja: The Rock, Köpenhamn

Valkyrja, The Rock, Köpenhamn

Valkyrja: The Rock, Köpenhamn

Recenserad av Isac Nordgren | GAFFA

En av sakerna jag gillar med Köpenhamn är stadens kontraster. Bara tio meter från turiststråket Strøget går Vestergade parallellt, en gata med små skivhandlare, träinredda pubar och porrbutiker. Strax efter Gammeltorv ligger The Rock och jag gillar stället omedelbart. Det är, liksom stora delar av byen, orenoverat och opretentiöst. Sunk på ett trevligt vis, något man allt mer sällan hittar i Sverige. Jag har åkt över sundet för att, paradoxalt nog, se blackmetalbandet Valkyrja från Stockholm. Valkyrja stod för ett av förra årets bästa album, Contamination, och överskuggade helt klart kollegorna i Watain, som de ofta blir jämförda med. Live har bandet dock ett par nivåer upp till Watain men de gör sitt bästa. Det är ont om kadaver och blod på scen men liksminkningen är på plats. Sedan är Valkyrja också bara förband den här kvällen.

Kvartetten, förstärkta med en kompgitarrist, inleder med sin kanske bästa låt Oceans To Dust och det låter sådär. Volymen är oväntat låg och ljudbilden inte den bästa. Men ganska snart har jag vant mig vid omständigheterna och blir istället uppslukad av det välbekanta låtmaterialet. Åtminstone en av konsertens sju låtar är hämtad från debutalbumet The Invocation of Demise men spelningen domineras annars naturligt nog av material från Contamination. Allra bäst är Catharsis (Contaminate The Earth) inför vilken sångaren Andreas L. skriker "tonight we'll burn!". Trots att ljudet lämnar en del övrigt att önska så lyckas bandet få fram dynamiken i låten. I andra stunder tappar jag bort mig. Valkyrja spelar komplex musik och det krävs bra ljud för att kunna uppleva alla nyanser. Trots att det inte är något större tryck på publiken (de flesta tycks ha kommit för gamlingarna Gorgoroth och Vader som spelar senare) så lyckas Valkyrja kanalisera bra med energi. Det är tydligt att gitarristen Simon Wizén är den konstnärliga drivkraften i bandet men rytmsektionen bakom honom är både tajt och kraftfull. Det är ett måste när man spelar en så följsam och episk musik som Valkyrja gör. Den här kvällen gör de inte sina album rättvisa men det kan man inte heller begära.

Medlemmarna i Valkyrja, bortsett sångaren Andreas, är också eller har varit medlemmar i Ondskapt som även de släppte ett utmärkt album förra året. Wizén är dessutom med i Die Hard, där Watain-trummisen Håkan Jonsson tidigare var med. Ja, ni hör ju själva vilka gäng de här killarna ingår i. Som band står Valkyrja inte i skuggan av något av de andra projekten jag nämnt. De kommer fortsätta vara en kraft att räkna med.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA