x
The Horrors: Slussen Stockholm

The Horrors, Slussen Stockholm

The Horrors: Slussen Stockholm

Recenserad av Mathias Skeppstedt | GAFFA

Jag blir alltid lika glad när band som The Cure eller Steve Earle spelar i tre timmar, hur de blandar och ger från hela karriären. Men jag blir precis lika glad när The Horrors ställer sig på Slussens lilla scen i Stockholm, koncentrerar sig helt på två skivor och kör i 55 minuter, inklusive extranummer. Det finns något otroligt tilltalande i en välvald och perfekt avvägd låtlista som man attackerar med en otrolig intensitet, koncentration och spelglädje. The Horrors hinner på den tiden med 11 låtar, varav 3 i extranumret, och det är helt perfekt.

The Horrors bildades 2005 och släppte som första skiva Strange House, 2007, en skiva som lät som en blandning mellan The Cramps och The Stooges. När uppföljaren Primary Colors kom 2009 hade bandet bytt stil, både Cramps och Stooges var borta. Detta är anledningen till att bandet väljer att inte spela några låtar från första skivan, vilket är synd då det är en riktigt bra skiva, men samtidigt så måste jag nog hålla med dem då låtarna inte skulle passa in alls.

Bandet öppnar starkt med Changing the Rain, öppningsspåret från senaste skivan Skying. Ljudet är högt och kristallklart. Trummorna är höga och dränkta i ett väldigt attraktivt Simple Minds-eko, synthen dominerar bredvid Faris Badwans röst. Basen känns i magen och gitarren är kanske lite låg, men det är å andra sidan det enda negativa jag kan komma på. Direkt efter den kommer en ruskigt stark version av Who Can Say. Men kvällens höjdpunkt kommer några spår senare med 2009 års bästa låt Sea Within a Sea. Bandet låser fast i introt och låter det pumpa i tre minuter innan Faris börjar sjunga och jag kan inte fatta hur de lyckas att få alla detaljer att höras och lyftas fram. Vad som också lyfter ytterligare ett snäpp är hur bandet låter trummorna och basen dominera och verkligen pumpa fram låtarna. Det är underbart att se ett så pass ungt band vara så välutvecklade, det finns ingen dötid på scenen, ljudet är perfekt och de vet precis hur de ska bygga upp en låtlista. Att The Horrors fortfarande måste spela på lilla Slussen är en gåta, när bandet borde dominera musikvärlden idag.

The Horrors är definitivt ett av de bästa, om inte det bästa bandet som kommit fram de senaste åren och det var verkligen skönt att se dem leverera på en scen också.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA