x
Mattias Alkberg: Debaser Medis, Stockholm

Mattias Alkberg, Debaser Medis, Stockholm

Mattias Alkberg: Debaser Medis, Stockholm

Recenserad av Jack Hildén | GAFFA

Tydligen har han repat in alla mellansnack i förväg. Det märks en bit in, när det börjar bli lite väl mycket "Var ni hemma under jul? Då hoppas jag att ni inte sårade era vänner, för det är det inte värt. Här är Helgen v.51". Om någon är vän med orden så är det ju just Mattias Alkberg och därför blir jag besviken när pratet inte visar sig vara spontant. Det är ju så, att efter ett mästerverk som Anarkist så bör vi också vänta oss en storartad spelning på Debaser Medis, där kön ringlar bortom korvkiosken.

Versionerna ligger också ganska nära skivan, och de flesta avverkas. Några från Nerverna. Inte ens en antydan till gammalt Bear Quartet. Bakom huvudpersonen står fem killar och svettas rock, Alkberg får ibland göra sitt bästa för att yla högre än dem. Det blir ännu en notering i marginalen, att mikrofonen har för låg volym. Utöver det finns inte mycket mer att önska. Med en poetryslamares kroppsspråk gestaltas orden som inte når fram, till och med det klassiska pekfingret mellan andra handens tumme och pekfinger under raderna "Man blev med barn / I brist på annat". Och avslutande Nerverna, som i originalversion är repetitiv men det kommer inte i närheten av hur den på scen kan pågå i oändlighet, till slut helt utan bandets hjälp. Mattias Alkberg väcker den där sällsynta känslan, den som var lättillgänglig som sjuttonåring men som med tiden blir så oskarp i kanterna. Att man har tur som över huvud taget får vara med och lyssna.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA