x
The Drums: Brewhouse, Göteborg

The Drums, Brewhouse, Göteborg

The Drums: Brewhouse, Göteborg

Recenserad av Josefin Bagge | GAFFA

Jonathan Pierce har hittat ett vinnande koncept i den smittsamma dansen. Hela hans kropp liksom rullar fram som vågor som snärtar till vid en vindpust, han virvlar runt på scengolvet med stängda ögon, står och väjer med mikrofonsladden virad löst runt armen. Att bara observera honom är tillräckligt inspirerande för att få knäna att gunga. Alla vi som dansat till tonerna av Portamento i ett nedsläckt vardagsrum när ingen ser får äntligen leva ut, ohämmat och intensivt.

Rikligt hajpade Brooklynbandet The Drums behöver inga storslagna entréer eller mäktiga strålkastarljus. De framstår som ett gäng okrävande minimalister, musiken ett praktexemplar av stilren och ålderslös indiepop. Efter första låten ber Pierce att ljuset tonas ner, så att vi får dansa i lugn och ro – "How can you dance when everyone is looking at you?", argumenterar han med ett ödmjukt leende. När ljuset går ner går mysfaktorn upp, och stämningen i rummet blir genast ett par grader varmare. Och man sjunger med där man kan i ett brötigt ylande, The Drums har ju en fallenhet för att skriva melodier som låter bäst när de framförs i kör av en rusig publik.

Allsångskänslan utbreder sig inte bara på konsertgolvet, Pierce sjunger med samma inlevelse och passion som de inbitna fansen längst fram vid scen. Han är i konstant rörelse, som förd i trans av sin egen sång. Men det är hela tiden med en medvetenhet, ett vakande öga på publiken, som då och då suger sig fast. Och det händer att ett leende breder ut sig på hans läppar. Kvällens spelning är bandets sista på den här turnén, och de känns lite matta. Inte trötta, men matta. Ibland är rösten på väg att drunkna bort in i bakgrunden, och i Book of Revelation tar det ett tag innan alla hittat rätt tonart.

De inleder med What You Were i vad som känns som dubbelt tempo, och sen går det bara utförs fram till avslappnade Down by the Water en timme senare så att hjärnan får vila lite. Sist ut blir såklart Let's Go Surfing till vildast gensvar. Det är ett mer vuxet och stabilt The Drums som äger scenen nu, med senaste skivan Portamento som utgångspunkt. De visar att de minsann är värda sin hajp, och att det skett en enorm utveckling sedan det omtalade debutalbumet. Gamla dängor som Submarine och Make You Mine uteblir, och kanske är det lika bra.

Kvällens höjdpunkt är onekligen Money, då det är svårt att inte lyfta båda fötterna från golvet. Tänk att en så simpel låttext kan ha den genomslagskraften. Refrängen ringer fortfarande i hörselgångarna. Det är gött att komma hem hes och lukta lite svett.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA