x
Markus Krunegård: Mänsklig värme

Markus Krunegård
Mänsklig värme

Markus Krunegård: Mänsklig värme

GAFFA

Album / Universal
Utgivning D. 2012.03.28
Recenserad av
Maria Stacke

Markusevangeliet var den enda skivan som räknades sommaren 2008. Där och då tyckte jag att Krunegård sjöng om mig och min generation när han sjöng om livsval och prestationskval. Fyra år senare är ångesten en annan. Det handlar om att bli äldre, att vara förälder, att ta farväl och att sakna. 

Krunegård är sin vana trogen inte den som håller igen. Utan hämningar vrider han på alldeles för mycket reverb, sjunger med mer inlevelse än rösten kan bära, utan skam skriver han hopplöst överdrivna (och möjligen något ironiska?) textrader som "vad du än heter, you're the love of my life". Men trots välkända teman undviker han slitna poser, och lyckas uttrycka något lika personligt som djupt allmänmänskligt: längtan efter mening och närhet. De detaljrika texterna lyckas som alltid växa till knivskarpa samtidsskildringar.

2009 års dubbelalbum kändes spretiga och ofokuserade, Mänsklig värme är istället välproducerat och noga genomtänkt, en skiva som fått ta tid. Den svulstiga 80-talsinspirerade fonden, som Prinsen av Peking gav smakprov på, är vidareutvecklad och finslipad. En fond som gör sig mycket bra mot Krunegårds något opolerade röst och sångstil, som i inledande Korallreven & Vintergatan, eller singeln Everybody Hurts om barndomens Norrköping.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA